My New Life In Manchester - Del 3
In genom dörren kom Charlotte och Ryan och middagen var precis förut, jag ropade ner de andra till köket och vi satt snabbt samlade runt bordet. Det hade varit en rolig första arbetsdag och jag var säker på att jag skulle gilla mitt nya jobb, jag har hamnat i en underbar familj.
Efter en trevlig middag med mycket skratt och disskutioner hjälpte Charlotte mig med att plocka in och diska. Efter det fick jag ledigt, klockan var strax över fem och jag gick upp på mitt rum för att göra iordning lite. Jag hade ännu inte hunnit att packa upp min väska, det behövdes allt. Jag hade inte med mig så värst mycket kläder eftersom att jag tänkte shoppa en hel del här också. Alla 18 åriga tjejer älskar väl att shoppa liksom? Jag är säker på att Holly kan tipsa mig och massor av bra affärer här i Manchester.
Tredje delen! Vad tyckte ni?
Efter en trevlig middag med mycket skratt och disskutioner hjälpte Charlotte mig med att plocka in och diska. Efter det fick jag ledigt, klockan var strax över fem och jag gick upp på mitt rum för att göra iordning lite. Jag hade ännu inte hunnit att packa upp min väska, det behövdes allt. Jag hade inte med mig så värst mycket kläder eftersom att jag tänkte shoppa en hel del här också. Alla 18 åriga tjejer älskar väl att shoppa liksom? Jag är säker på att Holly kan tipsa mig och massor av bra affärer här i Manchester.
När jag nästan var klar på rummet knackade någon på dörren.
'
- Come in! Ropade jag glatt.
- Hello Holly, sa jag när jag såg att det var hon som steg in i mitt rum.
- Hi Sara, I wanna show you some One Direction videos if that's okey?
- Yeah sure, I just finished my room so absolutely! Sa jag och log.
'
Vi förflyttade oss snabbt till Hollys stora rum bombaderat med posters av killarna, och i sängen låg en liten laptop.
- Come here! Sa Holly och satte sig i sängen.
'
Hon gick snabbt in på YouTube, fort skrev hon in One Direction och klickade på första videon "What Makes You Beautiful". Juste, den låten jag hörde tidigare.
-
- Ready for the video? They're so hot, you're gonna die! Sa hon och skrattade.
- Haha really? Well, I think I'm ready. Let's go! Sa jag.
'
Första killen i videon som jag verkligen la märke till var en söt liten kille med krulligt mörkt hår. Jösses vad söt han var.
- What's his name?
- Harry, Harry Styles! Sa Holly glatt.
- He's so cute, sa jag och fnissade lite lätt.
- Yeah I know sa Holly.
'
I andra versen fick jag syn på en annan, Harry han var söt. Men denna killen, åh gud vad snygg han var.
- Omg what's his name then?
- Zayn Malik!
- Oh Zayn, sa jag och skrattade.
'
Efter att ha sett hela videon var det helt klart att Zayn var den snyggaste i bandet, de andra såg hur bra som helst ut. Men Zayns ögon var ju helt magiska.
'
- So, you like Zayn the most?
- Yes! Who's your favourite?
- Niall, Niall Horan! Sa hon och pekade på en poster.
- Aww, he's cute.
'
Efter att vi hade suttit en stund på Hollys rum ropade Charlotte på mig. Väl nere i köket satt Austin och behövde hjälp med läxorna.
- Sara, Austin needs some help with the homeworks. Hope you can help him.
- Yeah sure, sa jag glatt.
- So which subject is it?
- Geography, sa han och pustade lite.
- My favourite! Sa jag glatt.
'
Jag har alltid gillat geografi i skolan och var faktiskt rätt bra på det, så det skulle nog gå bra att hjälpa honom. Efter att jag hade hjälpt honom skriva klart ett arbete om Asien var det dags för mig att lägga småttingarna. Celine och Em verkade faktiskt gilla mig, tur det. När det var klart slog jag mig ner framför teven där Ryan och Charlotte satt, Austin och Holly satt uppe på sina rum.
'
- So how was your first day? Sa Ryan, som jag faktiskt inte hade pratat med speciellt mycket.
- Very fun! Well, cleaning maybe isn't the best thing I like to do. But it's working you know. Sa jag och skrattade.
- Oh good, tomorrow after my job. We're going to buy a new tv for your room.
- Ah, you don't have to! Sa jag.
- But we want to, Austin and Holly have tv's on their rooms. So you gonna have one too!
- Haha thank you. Sa jag och log stort.
'
Ungefär en timma senare var klockan runt tio och nu var det dags att be Holly och Austin stänga av datorn eller nu va de sysslade med. Jag har blivit bra vänner med båda, så de lyssnade på mig och gick och la sig. Efter det gick även jag in på mitt rum och la mig, det har vart en lång dag. Men ändå har jag ännu inte tänkt på Sverige och alla vänner. Men något som kom upp i huvudet när jag skulle sova var en av de där killarna i One Direction, Zayn...
Tredje delen! Vad tyckte ni?
Hoppas ni förstår att vi inte kommer kunna uppdatera varje dag, vi har en fritid också :)
My New Life In Manchester - Del 2
Vi började sedan prata lite om deras fritid Austin spelar fotboll och Holly spelar teater på fritiden. Barnen var verkligen helt underbara vi kom väldigt bra överrens. Men för den mesta delen så skulle jag ta hand om Celin och Em. På hemvägen fick jag mig en hel lektion om bandet One Direction. Austin sprang i förväg samtidigt som jag fick hela historien berättad från X-Factor till nu. Jag hörde till och med deras namn så ofta att jag faktiskt kommer ihåg alla. Zayn, Harry, Louis, Niall och Liam var namnen.
Jag vaknade morgonen därpå av samma gamla väckarklocka som ringde vid sju snåret. Redan vid sex hade Charlotte och Ryan åkt till jobbet, nu var det dags för min första arbetsdag. Jag begav mig ner mot köket och började plocka fram flingor och annat till frukost. Medan jag väntade på att äggen skulle koka klart gick jag upp och väckte barnen som snabbt satt vid bordet, redo att äta en härlig frukost på måndagsmorgon. Austin och Holly skötte sig själva, jag tog hand om Celine och Em. Att ta på de småttingar kläder var väl inte det enklaste, de grinade mest. Men till slut gick det bra, och när klockan var strax innan åtta tutade skolbussen utanför dörren. Jag gav Austin och Holly deras lunch innan de snabbt sprang ut till bussen. Nu var det bara att få tvillingarna till dagis, sen var morgonen avklarad. Det var lite smått krångligt att hitta till dagiset, vägbeskrivningen jag hade fått av Holly var tyvärr inte den bästa, men efter lite hjälp av grannar kom jag dit och lämnade dem.
.
Jag vaknade morgonen därpå av samma gamla väckarklocka som ringde vid sju snåret. Redan vid sex hade Charlotte och Ryan åkt till jobbet, nu var det dags för min första arbetsdag. Jag begav mig ner mot köket och började plocka fram flingor och annat till frukost. Medan jag väntade på att äggen skulle koka klart gick jag upp och väckte barnen som snabbt satt vid bordet, redo att äta en härlig frukost på måndagsmorgon. Austin och Holly skötte sig själva, jag tog hand om Celine och Em. Att ta på de småttingar kläder var väl inte det enklaste, de grinade mest. Men till slut gick det bra, och när klockan var strax innan åtta tutade skolbussen utanför dörren. Jag gav Austin och Holly deras lunch innan de snabbt sprang ut till bussen. Nu var det bara att få tvillingarna till dagis, sen var morgonen avklarad. Det var lite smått krångligt att hitta till dagiset, vägbeskrivningen jag hade fått av Holly var tyvärr inte den bästa, men efter lite hjälp av grannar kom jag dit och lämnade dem.
.
Väl hemma i huset igen var det städning som stod på tur, städa är inte det roligaste. Men det ingår i jobbet så det får jag väl stå ut med. Med musik på högsta volym gick allt mycket snabbare och det var faktiskt så mycket roligare.
.
.
När de två första våningarna var färdig dammade och dammsugna var det dags för tredje våningen, Austins rum var hemskt om jag får säga det själv. Under sängen låg det massa matrester och damm, jag fick nästan kväljningar ett tag. Celine och Em's rum gick rätt fort, sist var det Hollys coola rum kvar. När jag hade studerat klart alla posters i rummet insåg jag faktiskt att de alla fem var hyffsat snygga. Undra hur dem sjunger egentligen? Jag får be Holly berätta mer om dem senare. Precis när jag var klar med hela huset ringde hemtelefonen, oj hur ska jag svara? Hello it's Sara? Eller ska jag bara säga Cooper?
.
- Cooper!
- Hi Sara, how's it going? Sa Charlotte, rätt snällt att ringa och fråga hur det går får jag allt säga.
- Everything is going well, I just finished the house.
- Oh good, I left a note in the kitchen. You need to do some shopping, we don't have everything for the dinner. I wrote down everything.
- Yeah good, the supermarket is behind the kindergarten right?
- That's right, see you later. Bye!
- Yes, bye! Sa jag och la på luren.
.
Mataffären nu alltså. Jag gick ner till köket och läste lappen, jag skulle laga spaghetti och köttfärssås till middag eftersom att de stod på lappen. Jag är rätt bra på det, så det känns bra. När jag hade tagit på mig ytterkläderna hoppade jag på cykeln, som antagligen var Charlottes och styrde mot mataffären.
.
Jag hämtade upp Celine och Em på vägen hem från mataffären och när vi kom innanför dörren såg jag att även Austin och Holly var hemma. Ungarna sprang in på sitt rum och jag satte igång med maten, jag ville ha den klar tills Charlotte och Ryan kom hem. Holly kom ner i köket och höll mig sällskap medan jag lagade mat och då passade jag på och fråga lite om One Direction.
.
- Does One Direction have an album or something? Maybe a single? Frågade jag Holly samtidigt som jag lade ner spaghettin i det kokande vattnet.
- Yes, do you wanna hear their first single? Svarade hon ivrigt.
- Yes I would love to, sa jag och nickade på huvudet.
Hon tog upp sin mobil och började spela upp en låt samtidigt som hon sedan hjälpte mig att duka fram och jag fortsatte att laga maten. "What Makes You Beautiful" hette låten och den var faktiskt ganska bra, väldigt trallvänlig. Precis sådana låtar som jag gillar, perfekt.
- That song was actually really good, sa jag och Holly sken upp i ett leende.
- I know, let me show you some of their videos and stuffs some day.
- Yes, that would be fun!
In genom dörren kom Charlotte och Ryan och middagen var precis förut, jag ropade ner de andra till köket och vi satt snabbt samlade runt bordet. Det hade varit en rolig första arbetsdag och jag var säker på att jag skulle gilla mitt nya jobb, jag har hamnat i en underbar familj.
.
Jag hämtade upp Celine och Em på vägen hem från mataffären och när vi kom innanför dörren såg jag att även Austin och Holly var hemma. Ungarna sprang in på sitt rum och jag satte igång med maten, jag ville ha den klar tills Charlotte och Ryan kom hem. Holly kom ner i köket och höll mig sällskap medan jag lagade mat och då passade jag på och fråga lite om One Direction.
.
- Does One Direction have an album or something? Maybe a single? Frågade jag Holly samtidigt som jag lade ner spaghettin i det kokande vattnet.
- Yes, do you wanna hear their first single? Svarade hon ivrigt.
- Yes I would love to, sa jag och nickade på huvudet.
Hon tog upp sin mobil och började spela upp en låt samtidigt som hon sedan hjälpte mig att duka fram och jag fortsatte att laga maten. "What Makes You Beautiful" hette låten och den var faktiskt ganska bra, väldigt trallvänlig. Precis sådana låtar som jag gillar, perfekt.
- That song was actually really good, sa jag och Holly sken upp i ett leende.
- I know, let me show you some of their videos and stuffs some day.
- Yes, that would be fun!
In genom dörren kom Charlotte och Ryan och middagen var precis förut, jag ropade ner de andra till köket och vi satt snabbt samlade runt bordet. Det hade varit en rolig första arbetsdag och jag var säker på att jag skulle gilla mitt nya jobb, jag har hamnat i en underbar familj.
My New Life In Manchester - Del 1
Jag knackade nervöst på dörren, äntligen skulle ja få träffa min värdfamilj som jag skulle tillbringa hela 12 månader med. Att åka ner till England för att jobba som Au Pair var något jag hade drömt om så länge jag kunde minnas. Jag har alltid älskat barn, så detta kändes rätt för mig. För bara några månader sedan tog jag studenten, äntligen är jag fri och får ta mina egna beslut.
Sååå! Nu var första delen uppe, vad tycker ni? Kommentera gärna med tips och synpunkter :)
Efter att jag hade knackat på dörren öppnades den snabbt av en gullig pojke i tonåren.
- Mum! She's here! Ropade han glatt, medan jag presenterade mig.
- Hello, I'm Sarah! I guess you're Austin right? Sa jag, eftersom att jag redan hade fått information om familjen visste jag helt säkert att det var Austin som jag pratade med.
.
.
Snabbt var hela familjen samlad, som bestod av pappa Ryan, mamma Charlotte, 12 åriga Austin, 15 åriga Holly och två söta tvillling systrar i 4 års åldern vid namn Em och Celine. Jag hade nu kommit till familjen Cooper i Manchester.
.
.
Jag fick hänga av mig mina ytterkläder för att sedan gå en rundtur i den stora villan. Tro mig, den var riktigt stor. De började med att visa köket, där jag antagligen skulle få spendera mycket tid. Som Au Pair får man bland annat laga mat, vilket jag älskade. Vi gick sedan in till vardagsrummet som var på samma våning, det var stort och varmt. Kanske berodde på kaminen som stod i ena hörnet, något som också fanns på nedervåningen var ett av de tre badrummen.
.
.
Vi fortsatte upp för den vita trappan och väl där möttes jag av en hårig lurvig liten katt. Gud så gullig den var, det fick mig att tänka på en katt jag hade när jag var liten. Den såg exakt ut som denna. På denna våning fanns bland annat mitt rum som jag skulle få sova i, de visade mig det först. Det var ungefär lika stort som mitt rum hemma i Sverige, men mycket finare. Det var vita väggar, en stor säng, ett skrivbord och lite andra möbler. Känns som att jag kommer trivas perfekt.
.
.
- We're gonna buy a new TV for you're room soon, sa Ryan och log stort.
- Oh really? You don't have to! Sa jag och skrattade.
.
.
Efter att vi hade pratat om rummet gick vi vidare till Ryan och Charlottes rum som låg mittemot mitt, vi kollade inte så noga där inne. Men fint var det iallafall, som resten av huset var. På samma våning fanns det även en tvättstuga, där skulle jag nog också befinna mig en hel del.
.
.
Tillsist var det övervåningen kvar, vi gick först till Austins färgglada rum. Det var hur fint som helst, strax intill hans rum låg tvillingarnas rum. De hade ett stort ljusrosa rum med hur många leksaker som helst i, dessa barnen måste vara hur lyckliga som helst. Sist men inte minst visade Holly mig till hennes rum, när hon öppnade dörren blev nog mina ögon dubbelt så stora. Man såg inte vilken färg väggarna hade, eftersom varendra kvadratmeter av rummet var täckt av posters.
.
.
- Haha nice posters, but who are these guys?
- Thanks, One Direction! Don't you know who they are?
- Haha no, should I do that? Sa jag och skrattade.
- Yeaaah you should! Sa Holly och log stort.
Vi gick ner till köket för att fika lite och helt enkelt lära känna varandra. Det fanns en hel del att prata om och jag fick presentera mig lite bättre samtidigt som de också berättade lite mer om sig själva. Jag kände att jag skulle trivas jättebra, familjen Cooper var en härlig familj och jag kände mig redan som hemma efter bara någon timma. Efter fikan så bestämde sig Austin och Holly för att visa mig runt lite, jag började inte jobba på allvar förrän imorgon så idag kunde jag bara lära känna stället och familjen lite. Vi gick ut på en promenad och Holly började prata direkt, vi klickade verkligen bra.
- Are you serious, do you really dont know who they are? Sa hon och jag funderade en liten stund men kom inte på vilka hon pratade om.
- Who? Frågade jag lite osäkert.
- One Direction of course, sa hon som om det vore en självklarhet och jag kom på mig själv.
- Oh, haha no. I actually dont know, I guess I should know about them?
- Yes, everyone knows about them. Sa hon och det såg verkligen ut som om hon gillade de här grabbarna.
- Do you really have to talk about them all the time? Sa Austin och suckade, sedan började de genast diskutera. Riktigt syskonkärlek.
Vi började sedan prata lite om deras fritid Austin spelar fotboll och Holly spelar teater på fritiden. Barnen var verkligen helt underbara vi kom väldigt bra överrens. Men för den mesta delen så skulle jag ta hand om Celin och Em. På hemvägen fick jag mig en hel lektion om bandet One Direction. Austin sprang i förväg samtidigt som jag fick hela historien berättad från X-Factor till nu. Jag hörde till och med deras namn så ofta att jag faktiskt kommer ihåg alla. Zayn, Harry, Louis, Niall och Liam var namnen.
Vi gick ner till köket för att fika lite och helt enkelt lära känna varandra. Det fanns en hel del att prata om och jag fick presentera mig lite bättre samtidigt som de också berättade lite mer om sig själva. Jag kände att jag skulle trivas jättebra, familjen Cooper var en härlig familj och jag kände mig redan som hemma efter bara någon timma. Efter fikan så bestämde sig Austin och Holly för att visa mig runt lite, jag började inte jobba på allvar förrän imorgon så idag kunde jag bara lära känna stället och familjen lite. Vi gick ut på en promenad och Holly började prata direkt, vi klickade verkligen bra.
- Are you serious, do you really dont know who they are? Sa hon och jag funderade en liten stund men kom inte på vilka hon pratade om.
- Who? Frågade jag lite osäkert.
- One Direction of course, sa hon som om det vore en självklarhet och jag kom på mig själv.
- Oh, haha no. I actually dont know, I guess I should know about them?
- Yes, everyone knows about them. Sa hon och det såg verkligen ut som om hon gillade de här grabbarna.
- Do you really have to talk about them all the time? Sa Austin och suckade, sedan började de genast diskutera. Riktigt syskonkärlek.
Vi började sedan prata lite om deras fritid Austin spelar fotboll och Holly spelar teater på fritiden. Barnen var verkligen helt underbara vi kom väldigt bra överrens. Men för den mesta delen så skulle jag ta hand om Celin och Em. På hemvägen fick jag mig en hel lektion om bandet One Direction. Austin sprang i förväg samtidigt som jag fick hela historien berättad från X-Factor till nu. Jag hörde till och med deras namn så ofta att jag faktiskt kommer ihåg alla. Zayn, Harry, Louis, Niall och Liam var namnen.
Sååå! Nu var första delen uppe, vad tycker ni? Kommentera gärna med tips och synpunkter :)
HEJ IGEN!
Hejsan alla läsare, ifall det finns några kvar haha.
Nu är det så att vi har haft en paus från skrivandet eftersom hade vi tröttnade på det. Men nu är vi igång igen och superpeppade på att börja skriva. Så vi tänkte att ni skulle få vara med och bestämma lite.
Vem av killarna tycker ni att novellen ska handla om? Det är ju ni som ska läsa novellen, så vi vill veta vad ni tycker!
This Won't Be Easy - Del 37 SISTA DELEN!
"Liam, can we keep all this like a secret? I don't wanna tell anyone" Skrev jag till honom och efter en stund kände jag mobilen vibrera till i jack fickan. "Definitely babe!! Trust me :)xx" Jag log stort och svarade honom snabbt innan jag klev av bussen. Precis när jag satte foten på marken började det ösregna och alla började springa in till skolan för att inte bli blöta.
Sådär! Tyckte ni skulle få ett slut, inte så roligt slut kanske men ja bättre än inget iallafall!
På kvällen efter fotbollsträningen hade jag och Liam bestämt att vi skulle träffas, han skulle möta upp mig vid planen eftersom han bara bor några minuter därifrån. Allt kändes så mycket bättre nu efter att jag hade berättat för Liam och efter att jag hade fått reda på att jag inte var gravid.
När den jobbiga träningen var klar sa jag hejdå till kompisarna och i mitten av planen såg jag Liam komma gående. Jag sprang mot honom och han fångade mig i en stor kram.
'
- Hi darling. I've missed you, alot! Sa Liam samtidigt som jag satt klistrad mot hans underbara kropp.
- I've missed you too, sa jag och log stort.
'
Vi drog oss hem mot Liam och klockan var runt halv sju, mamma skulle hämta upp mig efter jobbet och hon skulle jobba till tio idag så det blev perfekt. Efter ett par minuters promenad såg jag Liam's stora hus bakom trädkronorna, äntligen framme tänkte jag som var helt slut efter en timmes fotbollsträning.
Väl hemma hos Liam doftade det gott, spaghetti och köttfärssås stod hans mamma och lagade. Mums vad gott!
Vi gick upp på övervåningen och jag tog mig en snabb dusch, jag menar hur roligt är det för Liam att mysa med mig om jag är svettig som en gris?
Medans jag duschade satt Liam på sitt rum och letade efter någon film som vi kunde se, vi har nästan sett alla filmerna som står på den hyllan. Men Liam överraskar alltid mig!
'
- Hello sexy babe! Sa Liam åt mig som stod där i bara underkläder och en handduk på huvudet.
- Haha yeah sure.. Sa jag och skrattade åt honom.
- Come here! Sa Liam som låg i sängen.
'
Liam gav mig en lång perfekt kyss, detta har jag verkligen saknat. Innan vi satte på filmen lånade jag ett par mjukisbyxor och en t-shirt av honom. När filmen väl satte igång var jag lite nyfiken vilken det var, och självklart var ju filmen click. Förvånade mig inte! Liam's favoritfilm helt klart.
När vi var halvvägs in i filmen ropade de nerifrån "The food is ready!"
'
- Oh not nooow! I wanna watch this, sa Liam åt mig och låtsades se ledsen ut.
- But you have seen this movie hundred times! Sa jag och skrattade.
Efter en stund hängde Liam tillslut med mig ner till köket och vi åt och lika trevligt som alltid.
'
Liam's Perspektiv:
När vi hade ätit upp maten såg jag att det var en otroligt fin solnedgång ute så jag föreslog att vi kunde gå ner till sjön och kolla på den. Nelly tyckte det lät som en bra idé så vi gick ner, när vi hade tagit på oss ytterkläder gick vi neråt och jag gräppade tag i hennes hand.
Väl nere vid den spegelblanka sjön satte vi oss ner på bryggan och kollade ut. Allt var så vackert, allt var så fint och allt var helt underbart. Med Nelly bredvid mig var mitt liv alltid underbart.
- I love you Nelly!
- I really love you too! Sa hon innan våra läppar möttes i en perfekt lång kyss.
Sådär! Tyckte ni skulle få ett slut, inte så roligt slut kanske men ja bättre än inget iallafall!
Kram :)
TRÖTTNAT!
Hej! ♥
Vi vill bara meddela er om att vi tyvärr har tröttnat på att skriva, vi har ingen tid för novellen längre. Men vi kommer defenitivt inte radera bloggen! Ni kan fortsätta läsa de gamla kapitlerna osv, en dag kanske vi kommer tillbaka :)
'
Tack för alla fina kommentarer! De betyder jättemycket ska ni veta.
/ Linn och Hanna
This Won't Be Easy - Del 36
- So I really need to tell you something!
- Come, sa jag och gick mot soffan. Vi satte oss ner och jag greppade tag i hennes varma hand.
- Tell me! Sa jag med en darrande röst, jag var så nervös.
- Okey, the thing is that I think I'm.....
Nelly's Perspektiv:
Kort del tyvärr...
Jag kände att jag var tvungen att berätta för Liam, jag hade mått så dåligt de senaste dagarna över detta.
- Okey the thing is that I think I'm pregnant Liam.
'
Jag såg hur Liam's ansikts uttryck långsamt förändrades och han blev allvarlig i blicken.
- Really? How is that possible?
- I have no idea, I think we forgot.. yeah you know what.
- Think that too.. Sa Liam.
- But just so you know, I don't want the baby.
- You don't?
- No, absolutely not! I'm just a teenager, I want a baby when I'm older.
- Okey good, because I can't have a baby you know.
- Haha yeah I understand that, sa jag och skrattade lite.
'
Allt kändes tusen gånger bättre när jag hade berättat för Liam, nu var det bara mamma kvar. Jag och mamma har ju alltid kunnat prata om allt och jag har alltid vart väldigt öppen för henne men just detta ämnet har alltid varit svårt.
Men jag vet inte om jag är gravid eller inte, men symptomen jag har är ju samma symptom man får om man är med barn. Men imorgon ska jag till apoteket och köpa ett graviditetstest, så berättar jag för mamma när jag vet det säkert.
'
Liam's Perspektiv:
När Nelly hade berättat för mig blev jag så chockad, jag hade ingen aning om att det var det hon skulle berätta. Det fanns liksom inte enns på kartan att hon skulle bli med barn, men hon vet mycket väl att ingen av oss har tid med barn just nu. I denna åldern är det ingen ideé. Vi är alldelles för unga, och jag har min karriär och hon har skolan. Det funkar bara inte!
Jag är otroligt tacksam att inte Nelly ville behålla barnet, för då hade någ vårt förhållande vart ett minne blått. Men på ett sätt känns det så fel att döda ett barn, fast vi vet ju inte än om hon är gravid eller inte.
'
Nelly's Perspektiv:
Nästa morgon vaknade hade jag satt klockan på 8, jag har sovmorgon egentligen men måste till apoteket för att köpa graviditetstest. Jag passade även på att gå dit tidigt eftersom att det skulle vart otroligt skämmigt att träffa på någon man känner där liksom.
När jag sedan kom hem igen blev jag allt mer nervös, tänk om jag är gravid? Allt syftar ju nästan på det? När jag var klar i badrummet ringde jag genast Liam.
- I'm not pregnant! Skrek jag nästan, jag var så glad. Jag var så rädd för att jag var det, men nu försvann en stor klump i magen. Jag hörde hur Liam också blev glad. Vi bestämde oss för att träffas en stund efter skolan, på kvällen ska jag på fotbollsträning så vi får träffas en liten stund. Bättre än inget iallfall!
När jag några timmar senare var påväg till skolan bestämde jag mig för att inte berätta något till kompisarna om allt detta. Jag hoppas även Liam inte säger något till killarna, fast dem är ju rätt thighta så det skulle egentligen inte förvåna mig.
"Liam, can we keep all this like a secret? I don't wanna tell anyone" Skrev jag till honom och efter en stund kände jag mobilen vibrera till i jack fickan. "Definitely babe!! Trust me :)xx" Jag log stort och svarade honom snabbt innan jag klev av bussen. Precis när jag satte foten på marken började det ösregna och alla började springa in till skolan för att inte bli blöta.
Kort del tyvärr...
Vi ber om ursäkt för att uppdateringen är riktigt dålig, men som vi har skrivit sätter vi skolan och fritiden framför novellen! Vi ska försöka skriva några tidsinställda inlägg till nästa vecka eftersom att vi två ska till London i 4 dagar!!
This Won't Be Easy - Del 35
- I have to tell you something, sa han när vi hade kommit till den folktomma skolgården.
- What? Sa jag och låtsades lite förvånad, jag hade ju lovat Chris att inte säga att jag visste.
- I know that you don't feel the same for me, but it feels like I need to tell you... I think I like you. Sa han och kollade ner lite mot marken.
Jag bara låtsades som om att jag blev helt chockad, jag stod och stirrade ner i marken och började harkla mig.
FÖRLÅT FÖRLÅT FÖRLÅÅÅT!
- Ehm you? Like me? Sorry but..
- No stop! I know that you don't like me more than a friend, I know that you have Liam. But I just wanted to tell you this. Okey?
- Yeah sure, sa jag och log lite.
- When you were in New York I really missed you, I missed your smile, your laugh. I missed the whole you!
- Really? Sa jag och kände hur de orden verkligen åkte rätt in till hjärtat och värmde. Inte för att jag är kär i honom, utan att hans ord liksom värmde. Orden fick mig att le, stort och tydligt.
Efter att vi hade stått där och fått vara med om en såkallad pinsam tystnad ringde klockorna och det var dags för dagens första lektion. Matematik!
'
Liam's Perspektiv:
"Goodmorning Liaaaam!" Läste jag på den starka displayen som nästan bländade mina nyvakna ögon. Det var Zayn, och då kom jag på att vi två skulle träffas idag. De andra skulle ha något annat för sig.
Jag svarade på smset och begav mig sedan ner till köket, ensam hemma var jag som vanligt. Det var ju en helt vanlig vardag! Hela familjen är på jobbet..
Jag gjorde iordning lite frukost innan jag slog mig ner i soffan för att zappa mellan tv kanalerna. "Hello my sunshine, how are you today? :)xx" Skrev jag till Nelly och jag log inombords av att bara läsa hennes namn.
Nån timme senare stod Zayn utanför dörren, jag kramade om honom och vi gick in och satte oss i soffan.
- So how was New York? Sa han och log.
- I don't know what to say, everything was so amazing!
- Oh really? Sounds great. Everything fine with Nelly?
- Yeah absolutely! Sa jag och log.
- Wanna play some videogames? Sa jag och kollade på högen med mina nya tv spel jag hade införskaffat mig i USA.
- Sure! Sa Zayn och sedan bestämde vi spel.
Vi spelade en stund, mitt i en spännande match ringde telefonen. Det var Louis, jag släppte tag om kontrollen och svarade.
- Hello! Sa jag glatt.
- Hi mate, can we come over?
- Yeah sure!
- Do you have food? Niall didn't eat lunch today. Sa Louis och skrattade.
- Of course, but we're playing fifa right now so see you later.
- Good luck! Sa Louis innan jag la på telefonen och började spela igen.
'
En vecka senare..
- Great performance guys! Sa Olly och Caroline i kör till oss. Vi hade precis gjort vårt första framträdande på tv med More Than This.
Det var alltid kul att vara med på Xtra Factor, fast jag förstår att det blir rätt stel känsla för Harry eftersom han har haft ihop det med Caroline för ett par månader sedan.
'
I bilen påväg hem gick jag in på twitter och kollade runt lite, såg att Nelly hade twittrat "Feeling sick..."
Jag smsade henne genast, "Hello darling! Did you see our performance on tv? How are you? xxx" Jag fick snabbt ett sms tillbaka, "Hi, yes I loved it! Can we meet? I need to tell you something" Jag orkade inte skriva tillbaka så jag ringde upp henne istället.
När hon svarade log jag stort, Nelly har den vackraste rösten i universum!
'
- Hello Nelly! Of course can we meet, I can come to you now if you want to?
- Hi, yes do that. It's important so hurry.
'
Jag blev genast orolig och funderade på vad som har hänt henne, jag bad Paul att skynda sig hem till Nelly.
Paul släppte av mig hemma hos henne och när jag knackade på öppnade hon snabbt. Jag kramade om henne och gav henne en kyss. Vi träffade varandra igår men ändå hade jag saknat henne hur mycket som helst.
'
- So I really need to tell you something!
- Come, sa jag och gick mot soffan. Vi satte oss ner och jag greppade tag i hennes varma hand.
- Tell me! Sa jag med en darrande röst, jag var så nervös.
- Okey, the thing is that I think I'm.....
FÖRLÅT FÖRLÅT FÖRLÅÅÅT!
Tusen förlåt för att uppdateringen har varit sämst, men ingen av oss har haft lust eller tid att skriva!
Vad tror ni händer nu? Kommentera!
UPDATE: Allt har blivit helt knasigt! Självklart heter hon NELLY och inte NELLIE som jag råkade skriva!! Tack för att ni påpekar sådant :)
GRATTIS HARRY!
Idag fyller denna underbara killen 18 år! Stort grattis till Harry ♥
Det kanske kommer upp en del ikväll, en av oss är sjuk & jag som skriver nu måste plugga tyvärr! Kram :)
This Won't Be Easy - Del 34
Jag? Vad är detta. Hur kan jag vara "problemet"? Han kanske inte menade det på det sättet men jag kände mig faktiskt lite skyldig. Trots att jag inte ens visste vad som hade hänt, men jag fick ändå ganska dåligt samvete.
- Me? Sa jag förvånat till Chris.
Tack för kommentarerna! Vad tycker ni om denna delen? :)
- Yeah, or you are not a problem. Actually David is. Sa han och tittade lite nerstämt på mig.
- Why? Frågade jag som satt där och inte förstod någonting.
- David kind of likes you.
- Like me? Fick jag snabbt ur mig, sa han precis att David gillade mig?
- Yepp. Sa han och tittade lite osäkert på mig.
Gillade David mig? Men han visste ju att jag hade Liam. Han var ju till och med, med mig när jag berättade för Jessica och Daisy om mig och Liam. Nu visste jag inte riktigt vad jag skulle göra, med tanke på att jag hade lovat Chris att inte berätta för David att Chris hade sagt något. Men skulle det inte bli lite stelt i skolan imorgon? Eller hade han tänkt att säga det i skolan imorgon precis som Chris sagt att han planerade att göra. Åh vad komplicerat det blev nu. Jag som hade tänkt att ha världens bästa dag i skolan imorgon efter att ha haft världens bäsa vecka i New York med världens bästa Liam. Skulle detta förstöra nu?
Vi kom innanför dörren efter en trevlig middag med Chris familj. Jag och Chris hade inte pratat så mycket mer om David resten av kvällen utan bara försökt njuta. Vilket faktiskt gick ganska bra och så fortsatte det när jag kom hem. Jag var så fruktansvärt trött så jag begav mig raka vägen upp mot badrummet och gjorde iordning mig. Sedan raka vägen mot sängen när jag tuppade av efter bara någon minut kändes det som. Jag var verkligen super trött.
- VAKNA! Ropade mamma ner ifrån köket och jag vaknade upp nästan på direkten.
Sedan hörde jag ytterdörren slå igen med detsamma och antog att mamma och pappa åkte till jobbet. Jag knackade lite lätt på Adam's dörr och tittade med honom ifall han kunde köra mig till skolan, trots att han fått ett nytt jobb som inte låg särskilt nära. Men det kunde han i alla fall, han skulle inte börja jobba förrens om ett par timmar.
- Tack för skjutsen. Sa jag till Adam när jag hoppade ur bilen och Adam nickade bara, sedan smällde jag igen dörren och började gå mot skolan.
Jag såg att bussen stannade vid busshållplatsen och såg Jessica och Chris hoppa av. Jag stannade och väntade på dem och när Jessica fick syn på mig så sprang hon mot mig. Jag omfamnade henne i en lång kram och sedan kom även Chris som jag kramade om.
- How was New York? Fick Jessica ur sing snabbt och ivrigt.
- It was amazing. Sa jag och log stort.
- Omg, you need to tell me everything. Sa hon och vi gick sedan i skolan och babblade på.
Jag fick även reda på att Daisy var på väg till Paris just nu med sina föräldrar och att hon tyvärr inte skulle komma på hela veckan. Men jag antar att vi får dubbelt så mycket att prata om nästa vecka då. Mer än någon anar. Både New York och Pris på samma gång. Vi började gå mot våra skåp och mötte öven upp David som satt på en bänk vid de blåa skåpen. Vad gjorde han här så tidigt? Han var alltid den som brukade komma inspringande i sista minuten till lektionen. Han ställde sig upp och började gå mot oss med ett litet leende på läpparna.
- Can I talk to you for a minute? Sa han och nickade lite mot ungången igen.
- Sure, sa jag och kände på mig vad han sedan skulle ta upp.
- I have to tell you something, sa han när vi hade kommit till den folktomma skolgården.
- What? Sa jag och låtsades lite förvånad, jag hade ju lovat Chris att inte säga att jag visste.
- I know that you don't feel the same for me, but it feels like I need to tell you... I think I like you. Sa han och kollade ner lite mot marken.
Tack för kommentarerna! Vad tycker ni om denna delen? :)
Ge oss även kritik, vi vill gärna veta saker vi behöver förbättra! Fast självklart vill vi veta positiva saker också. Kram :D
This Won't Be Easy - Del 33
- So what about now? The clock is around three, what about shopping a little bit? Sa jag glatt.
- Yeah sure! Sa Liam och log, sedan reste vi oss upp och han tog tag i min hand medans vi gick mot utgången.
Vädret var verkligen underbart idag för att vara höst, visst var det lite små kyligt. Men solen lyste och himlen var blå! Efter lite shopping gick vi till Central Park, jag hade med mig systemkameran så vi tog några fina kort där. Mest för att mamma hade tjatat om det.
Måndag:
Jag kom in i huset efter att ha tagit fraväl av Liam och möttes av mamma i dörröppningen som gav mig en bamsekram. Jag har faktiskt saknat henne. Men det är synd att veckan gick så otroligt fort, vi hade det så underbart. Jag och världens bästa Liam i New York, kunde det bli bättre? Förmodligen inte.
Mamma hjälpte mig att packa upp alla kläder, vilket var en hel del. Jag hade köpt en massa. Från Abercrombie hade jag nog köpt mest, det var så galet, de har verkligen jättefina kläder. Jag kan bara inte motstå det. Det känns som att de liksom skriker efter mig, eller så kanske jag skriker efter kläderna. Det beror ju på vilket sätt man ser det på.
- Jag förstår att ni hade det kul i New York. Sa mamma när vi höll på att packa upp och jag babblade som bara den, jag rabblade upp en massa saker som vi hade gjort och mamma lyssnade bara samtidigt som vi stod i vardagsrummet och tittade igenom det jag hade köpt.
Jag är även en sådan person som bara måste spara påsar, fråga mig inte varför men påsar och kartonger från skoaffärer och klädaffärer bara måste sparas enligt mig. Så man kan väl säga att jag nu har fyllt på min lilla samling, om man nu kan kalla det samling, med ett par påsar.
- Jag och pappa funderar på ifall vi kanske skulle gå ut och äta ikväll? Adam jobbar inte och nu är du ju hemma, då kan vi ju mysa lite. Sa mamma efter en stund och jag sken upp i ett leende.
- Självklart, det skulle vara jättemysigt. Det var längesen, svarade jag. Vilket det var, det var faktiskt ett tag sedan vi var ute hela famlijen och åt. Jag såg faktiskt fram emot kvällen.
Allt var uppackat och mamma hade även hjälp mig med att få in allt i min garderob, nu hade jag kläder så jag klarar mig om man säger så. Men om jag känner mig själv rätt så kommer jag ändå stå imorgon på morgonen innan skolan och inte ha en blekaste aning om vad jag ska ha på mig. Trots att garderoben är full. Ja ja, det problemet tar jag imorgon på morgonen.
Jag hoppade in i duschen för att fräscha till mig och även för att piggna till. Jag och Liam flög från New York tidigt imorse och fick inte så mycket sömn. Men det skulle jag väl ta igen inatt, eftersom att det även var skola imorgon så skulle jag behöva sova ganska tidigt. Jag såg faktiskt lite fram emot skolan imorgon, jag har saknat mina andra kompisar och imorgon får jag äntligen träffa dem igen. Trots att jag bara varit borta i en vecka så saknar jag ju dem. Vi umgås ju konstant varje dag i skolan om man säger så.
- Är du klar snart? Ropade Adam utanför badrummet när jag precis hade hoppat hur duschen.
- Jag ska bara torka mig, ge mig fem minuter. Sa jag och skyndade mig lite med tanke på att han också skulle duscha.
Adam gick in i badrummet direkt efter mig och jag började istället klä på mig, jag valde lite nya plagg som jag köpt i New York och gjorde mig lite extra fin idag. Jag sminkade mig även lite lätt. Jag kände att jag kanske ville vara lite extra fin idag, eftersom att jag även hade så mycket tid kvar innan vi skulle gå. Så jag värmde upp min plattång och gjorde lite lockar med hjälp av den, Hollywood lockar som jag och Jessica kallar det.
Det knackade på dörren in till mitt rum och jag hade precis gjort klart lockarna och ropade kom in. In genom kom dörren kom mamma och jag måste erkänna att jag är faktiskt ganska lik henne. Fast än jag inte vill erkänna det för henne eller någon annan, men jag tycker ändå att vi är lite lika. Men det är alltid så himla pinsamt när någon säger att jag är lik henne. Vem vill höra att man är lik sin mamma när man kommer in på någon fest eller sådant. Då man ändå tycker att man har gjort sig fin, men jag måste faktsikt erkänna det nu. Vi är faktiskt lika.
- Vad vacker du är. Sa hon och tittade upp och ner på min klädsel och log.
- Tack. Sa jag och tittade ner på mig själv och sedan upp mot mamma igen.
- Jo juste, jag tror jag glömde säga att Chris familj ska följa med? Det är okej va? Sa hon och hoppades på ett ja.
- Självklart är det okej, vad roligt. Sa jag och hade ett stort leende på läpparna.
- När åker vi? Lade jag sedan till.
- Om ungefär tio minuter. Är du klar?
- Okej, japp det är jag. Sa jag och vi började sedan gå neråt.
Efter ungär tio minuter satt vi i bilen på väg mot restaurangen, vi hade en liten favorit som vi alltid gick till tillsammans. Vi kände nästan personalen nu, vi var ju så kallade stamkunder. Haha. Vi alla slog oss ner runt bordet som mina föräldrar hade bokat och beställde sedan in maten. Innan dess så satt vi bara och pratade och fick även vår dricka. Jag och Chris hade mycket att prata om, vi hade ju inte setts på mer än en vecka.
- So how was New York? Great I guess? Frågade han mig och jag sken upp av att bara höra ordet New York, jag saknade det verkligen.
- Omg it was amazing, everything was like a dream. Sa jag och log stort.
- Amazing, I guess you did alot of shopping if I know you right?
- Haha of course I did, I guess you know me. Sa jag och vi båda skrattade lite och fortsatte prata om New York.
- And how has it been at home? The same as always? Sa jag och tyckte att vi kanske kunde prata lite om hemma också, inte bara om mig. Jag såg hur Chris blev lite nedstämd när jag kom in på ämnet och jag blev snabbt lite fundersam.
- Eh, yeah it has been a little bit diffrent since you went to New York. It hasn't been as normal. Sa han och jag blev ännu mer fundersam och även lite orolig.
- What you mean? What has happend?
- It's not a big thing but me and David have a little problem.
- What is the problem? Sa jag oroligt, de kunde väl inte vara ovänner? Inte de två, vad är de som kan ha kommit imellan dem?
- You. Svarade han försiktigt.
Jag? Vad är detta. Hur kan jag vara "problemet"? Han kanske inte menade det på det sättet men jag kände mig faktiskt lite skyldig. Trots att jag inte ens visste vad som hade hänt, men jag fick ändå ganska dåligt samvete.
Får vi 20 kommentarer får ni reda på den spännande fortsättningen imorgon! :)
This Won't Be Easy - Del 32
- Pff... You did! Tell me why?
- Haha I smiled because you smiled, you make me smile babe!
- Aww, and you make me smile! Sa jag och log mot honom.
- Come here so I can give you a kiss or two, sa han och jag gick och la mig bredvid honom i sängen.
Efter en stund kände jag att Liam hade somnat, hans andetag blev mer djupa. Och att ligga med huvudet vilande mot hans bröst var underbart. Att bara känna han andas in, och ut. Känslan gick inte att beskriva. Jag somnade efter en stund jag med i precis samma position som innan.
Kort inlägg, men vi har inga idéer alls på vad som ska hända! Så kommentera, för den känns lite tråkig nu!
'
Liam's Perspektiv:
'
Jag vaknade upp nästa morgon av att margon solen lyste in igenom fönstret och jag hade Nelly liggandes på mitt bröst. Jag smekte hennes hår lite och märkte att hon sedan vaknade upp lite smått. Jag pussade henne i lätt i pannan och hon log stort. Hon gäspade lite och sträckte på sig, det här var underbart. Jag och tjejen jag älskar i New York och idag skulle de vara ännu en otroligt rolig dag. Jag hade faktiskt bokat en liten speciell grej för mig och Nelly.
'
- What is on the plans today? Sa hon och blinkade lite med ögat.
- Guess. Svarade jag och flinade lite eftersom att jag visste att hon inte gillade när hon behöve gissa sig fram ett svar.
- You know that I don't like to guess. Sa hon och försökte se lite sur ut.
- Yeah I know, but you will see later. I won't tell you now, lets eat some breakfast now. Sa jag och bestämde mig för att bara ta med Nelly och sedan berätta vad som ska hända. Jag hoppas att hon gillar det.
'
Vi drog på oss våra kläder på oss våra kläder som låg nere på golvet bredvid sängen och begav oss sedan ner till hotellfrukosten. Vi kunde ju inte missa den idag också. Nej, nej hotellfrukost var det bästa som fanns. Det var alltid gott att kunna välja bland lite olika saker när man ska äta en stabil frukost. Efter ungefär en halvtimma så begav vi oss upp till rummet igen för att fixa iordning oss lite till och för att hämta Nelly's väska och sådana saker.
'
- Where are we going? Sa Nelly fundersamt när vi hade satt oss i en taxibil som börjat rulla framåt på New York's gator.
- It will be a suprise babe, sa jag och blinkade med höger öga och hon log bara mot mig.
Vi rullade in på platsen där vi sedan skulle åka ifrån och jag såg hur Nelly's ansiktsuttryck förändrades snabbt. Hon fick ett stort leende på läpparna och det fick även jag. Är hon glad så är jag glad.
- Liam, what are we doing here? Sa hon och såg sig omkring med ett stort leende på läpparna.
- I thought that it would be a good idea to see Manhattan from another view. Sa jag och skrattade lite.
'
Jag och Nelly gick mot hellikoptern som stog på hellikopterplattan hand i hand. Vi hoppade in den och hon hade ett stort leende på läpparna. Hellikoptern lyfte och hon såg helt ivrig ut. Vilket jag visste att hon även var. Fick bland annat se frihetsgudinnan som vi radan sett, men jag måste erkänna att det var lite coolare att se det här uppifrån. Sedan fick vi även se Ground Zero och fick oss även en liten glimt av det fantastiksa Empire State Bulding som var var i igår. Men här ifrån såg det verkligen fantastiskt ut, precis lika fantastiskt som det såg ut igår. Detta var verkligen underbart. Det var liksom once in a lifetime upplevelse, att få flyga hellikopter över Manhattan. Helt galet.
'
Nelly's Perspektiv:
Att åka helikopter över Manhattan, ja det var inte riktigt vad jag hade väntat mig. Men gud vad coolt det var, det var verkligen den bästa upplevelsen hittills i mitt liv. Efter att ha nästan sett hela New York från ovansidan kände vi oss redo för lunch, vi gick till Starbucks. Vi beställde varsin kaffe och toast, sedan satte vi oss ner och pratade en stund.
'
- So what about now? The clock is around three, what about shopping a little bit? Sa jag glatt.
- Yeah sure! Sa Liam och log, sedan reste vi oss upp och han tog tag i min hand medans vi gick mot utgången.
Vädret var verkligen underbart idag för att vara höst, visst var det lite små kyligt. Men solen lyste och himlen var blå! Efter lite shopping gick vi till Central Park, jag hade med mig systemkameran så vi tog några fina kort där. Mest för att mamma hade tjatat om det.
Kort inlägg, men vi har inga idéer alls på vad som ska hända! Så kommentera, för den känns lite tråkig nu!
Kram! ;)
This Won't Be Easy - Del 31
- Are you ready? Sa jag till Nelly.
- Think so, sa hon med sin vackra röst.
En stund senare låg vi båda anfådda i sängen, Nelly var underbar. Hennes kyssar var magiska!
- You were amazing, sa jag till henne. Hon gav mig en lätt kyss och vi båda log stort.
- It looks so scary! Sa jag och pekade mot den stora berg och dalbanan som stod framför oss på det stora nöjesfältet.
Jag och Nelly hade åkt till ett av New York's största nöjesfält på morgonen. Och vi hade planerat att vara här hela dagen, halva dagen hade redan gått men vi hade så många attraktioner kvar.
Vi hade bestämde oss för att spara de två vattenkarusellerna till sist, det är så jobbigt att gå runt blöt tänkte vi.
Vi ställde oss i kön till en som hette twister, den såg så läskig ut. Men självklart ska jag och Nelly kunna åka den. Efter ungefär 10 minuters kö satte vi oss ner och personalen spände fast oss. Jag har aldrig vart ett big fan av några slags åkattraktioner. Men med Nelly bredvid mig skulle nog detta gå galant tänkte jag.
Nelly gräppade tag i min hand och jag kände hur nervös hon var.
- This will go fine! Trust me, sa jag och log mot henne.
- Yeah I hope so, sa hon innan vi snabbt åkte iväg.
.
Nelly's Perspektiv:
- Haha shit, that was funny! Sa jag till Liam och skrattade, han såg inte ut att vara lika glad.
- Hehe sure, I'm feeling a little bit sick.
Jag kramade om Liam, han kände sig säkert bättre nu.
- I'm hungry, wanna eat something? Sa han och log.
- Yes me too!
Vi gick till närmaste mc donald's eftersom att det inte fanns en ända resturang här i parken. Vi beställde varsin meny och satte oss. Ett par fans kom fram till Liam och jag tog en bild på dem, jag älskar att se Liam glad. Det blir han alltid när fans kommer fram till honom och är snälla.
Två eller tre timmar senare satt vi i taxin påväg till hotellet, klockan var redan sju. Och vi var helt slut, dagen hade varit jätterolig. Det fanns verkligen hur många åkattraktioner som helst på det nöjesfältet. En aning bättre än Gröna Lund liksom! När vi kom innanför hotellrummet ringde telefonen, mamma.
'
- Hejsan!
- Hej mamma! Sa jag och log stort när jag hörde hennes röst.
- Hur har ni det?
- Vi har det jättebra, vi kom precis hem ifrån en jättestor nöjespark.
- Va kul! Shoppat mycket eller?
- Ja självklart, du känner mig liksom! Sa jag och vi båda skrattade.
- Men jag måste lägga på nu, vi hörs på sms.
- Ja det gör vi, älskar dig! Sa jag.
- Älskar dig med, jättemycket! Sa mamma innan hon la på.
Jag log stort, och det smittade av sig på Liam. Han log väldigt stort helt plötsligt och jag var nästan tvungen att fråga varför.
'
- Eh Liam? Why are you smiling like that?
- Like what?
- Like this.. Sa jag samtidigt som jag log överdrivet stort.
- Haha I didn't smile like that... Sa han och låtsades bli sur.
- Pff... You did! Tell me why?
- Haha I smiled because you smiled, you make me smile babe!
- Aww, and you make me smile! Sa jag och log mot honom.
- Come here so I can give you a kiss or two, sa han och jag gick och la mig bredvid honom i sängen.
Fööörlåt för superkort del, men ja som ni vet går skolan före novellen!
Hoppas den var bra även fast den blev kort, imorgon kommer det tyvärr ingen del då vi ska iväg. Kram :)
This Won't Be Easy - Del 30
Jag tog på mig tröjan som låg nere på golvet och rättade till håret lite snabbt innan jag öppnade dörren. Där stod en lång man med en vagn fylld med massor av god frukt vi hade beställt.
- Thank you! Sa jag och log mot honom och vände mig sedan mot Nelly och flinade lite. Perfekt tajming, verkligen.
Efter att vi hade ätit upp den goda frukten somnade vi. Och nästa morgon vaknade vi upp, lite senare däremot..
Nelly's Perspektiv:
Jag vaknade på morgonen av att en taxibil tutade som tusan utanför fönstret som var halvöppet. Jag kollade fort på klockan och fick panik över att den var halv ett. Shit!
- Liam! We missed the breakfast.. Skrek jag på honom.
- Nelly calm down.. We can eat breakfast on a café or something.
- Haha yes we can.. Sa jag, egentligen var det väl inte en sådan stor grej med att vi hade missat frukosten. Men min kärlek till hotellfrukosten är obeskrivlig.
En halvtimma senare var vi iordning gjorda och var redo för att gå ut på New Yorks underbara gator igen. Vi hittade ett mysigt café som vi satte oss på. Vi beställde pannkakor och de var verkligen goda. Men inga var lika goda som mammas.
- Does it taste good? Sa Liam samtidigt som han redan var inne på sin sista pannkaka. Medans jag hade tre kvar.
- Yeah, absolutely! Sa jag och log.
- So I haven't told you that we're going to watch a hockey game in madison square garden tonight.
- Oh really? Madison square garden is so cool! Sa jag och log stort. Jag har alltid velat besöka den arenan.
Efter en liten pratstund bestämde vi oss för att ta en taxi till Empire State Building, den skyskrapan har alltid fascinerat mig.
En stund senare stod vi uppe på Empire State Building och blickade ut över Manhattan. Det var verkligen en vacker utsikt, så jag passade på att ta massor av bilder. Sedan så bad vi en gubbe ta ett kort på mig och Liam när vi kysste varandra och i bakgrunden såg man de vackra byggnaderna.
Efter det gick vi runt och hamnade i ett stort shoppingcenter, här hade de verkligen allting. Såfort jag såg Juicy Couture blev det fart på mig och jag blev helt kär på nytt. Jag har verkligen alltid viljat ha en sådan mjukisdress, men jag har aldrig haft råd. Och har inte det heller..
- They're so beautiful! I like this most, sa jag och höll upp en ljusrosa mjukisdress för Liam. Han såg ut att gilla den, eftersom att han log.
- Yeah I like it too, try it on!
- But it's to expensive..
- I can pay it for you? Sa Liam och jag log stort. Liam är verkligen bäst.
Jag gav honom en kyss innan jag gick in i ett provrum för att prova den. Jag gick sedan ut och visade hur den satt för Liam.
- Wow nice! Sa han och blinkade mot mig.
- Really? Should I buy it?
- Yes! Sa Liam och log mot mig.
Jag kom sedan ut från affären med en ljusrosa och en vit mjukisdress. Liam tyckte jag lika gärna kunde få två stycken. Han är bäst!
Klockan var redan fyra, tiden bara sprang iväg här i USA ju. Matchen börjar klockan sex, så innan det hittade vi en fin restaurang vi satte oss på. Vi var båda hungriga efter en lång dag med bara frukost i magen.
En kvinna kom med menyn och vi beställde, innan maten kom satt vi och pratade om gårdagen lite smått.
- Yesterday evening was nice, sa Liam och blinkade åt mig.
- Haha do you think so? Sa jag och försökte blinka tillbaka.
- Yes, but the roomservice....
- Haha not so good! Sa jag och skrattade. Roomservicen hade ju förstört lite om man säger så.
Liam's Perspektiv:
Matchen var verkligen bra, vad kunde man mer förvänta sig? Kom igen, vi var i New York. Det var en underbar stämning och även underbar känsla, det där var verkligen något jag skulle kunna göra om. Lätt. Jag och Nelly tog en taxi tillbaka till hotellet efter att vi hade strosat om kring lite på gatorna. Efter ännu en dag i New York så skulle det bli skönt att avsluta dagen på rummet och bara slappa.
- Maybe we should continue where we finished last night? Sa jag till Nelly och hon log åt mig.
- Yeah maybe? Sa hon och lekte svårflörtad.
Nelly satt i sängen och kollade igenom hennes shopping, jag gick fram till henne och pussade henne lätt på läpparna. Hon tog tag i mig och gav mig en passionerad kyss, våra tungor lekte med varandra i munnen och jag kände hur mycket jag verkligen vill ha Nelly. Hon drog av mig min t-shirt medans jag försökte dra av hennes linne. Jag hoppades att ingen roomservice skulle störa denna gången, jag knäppte upp Nellys BH. Det var en av de hon hade köpt igår, den satt riktigt snyggt på henne. Snart låg även våra byxor på golvet..
- Are you ready? Sa jag till Nelly.
- Think so, sa hon med sin vackra röst.
En stund senare låg vi båda anfådda i sängen, Nelly var underbar. Hennes kyssar var magiska!
- You were amazing, sa jag till henne. Hon gav mig en lätt kyss och vi båda log stort.
Vad tror ni händer nu? :)
Det var ju lite svårt att skriva denna delen, haha lite jobbigt att beskriva ett sådant moment...!
Kram!
This Won't Be Easy - Del 29
Nästa morgon vaknade jag med ett stort leende på läpparna. Jag var fortfarande glad över den underbara överraskningen Liam hade gett mig. Och något som gjorde starten på denna dagen ännu bättre var att jag hade ett sms från Liam "Goodmorning honey! I'm gonna be in the studio the hole day! Hope you get a good day, I'll call you tonight :) I love you xx" Det gjorde mig otroligt glad, Liam är så omtänksam och gullig. Jag svarade lite gulligt på smset tillbaka innan jag drog på mig ett par jeans och en hoodie.
Äntligen en ny del!
En vecka senare - måndag.
Veckan före resan gick så otroligt snabbt, tiden bara rusade förbi. Och nu helt plötsligt står jag här med Liam i min högra hand och redo att gå på planet som ska ta oss till New York.
Både jag och Liam var lite spända inför flygningen, mest för att vi skulle flyga så länge. Men som tur är har vi varandra! Vi gick på planet och satte oss i första klass som Liam hade bokat, han var verkligen bäst! Flygvärdinnorna gick igenom lite säkerhetssaker inför flygningen och efter en stund var vi redo att flyga. Liam greppade tag i min hand och pussade mig lätt på kinden.
- Are you ready?
- Oh yeah! Sa jag och log stort.
Tanken av att vi var påväg mot New York nu kändes helt overklig, att jag skulle dit med världens bästa kille kändes ännu mer overkligt. Som en dröm!
Efter ungefär 8 timmars flygning väckte Liam mig, både han och jag var jättetrötta. Klockan var just nu runt 11 på kvällen och vi skulle precis göra oss redo för landningen. Landningen gick precis lika bra som starten, och efter att vi hade tagit vårat handbagage gick vi av planet och jag ställde mig för första gången på amerikansk mark.
- Hellooo New York! Sa jag och log stort.
- Hi! Sa Liam lite fjantigt och jag kunde inte hålla mig för skratt.
Vi gick in på flygplatsen för att hämta våra resväskor och där vid rullbandet kom det ett fan. Hon hade tydligen suttit på samma plan som oss utan att hon visste om det. Snacka om att hon var lycklig!
En taxibil hämtade sedan upp oss och vi åkte mot hotellet som vi skulle bo på, som tur var gick bilresan snabbt. Väl på hotellet blev jag riktigt förvånad över hur lyxigt och snyggt det var, vi checkade in och gick sedan upp på rummet och sov direkt. Vi båda var trötta och slitna efter flygresan. Imorgon väntade en lång dag med shopping!
Liam's Perspektiv:
Nästa morgon vaknade jag runt 8 av att solen lyste in genom den mörkblå gardinen. Och bredvid mig låg Nelly och sov, hon var så vacker att jag inte kunde undvika att ge henne en puss.
Efter en stund vaknade även hon till liv och efter en stunds mys i sängen tog vi på oss för att gå ner och äta frukost. Hotellfrukost är ju en av de bästa sakerna som finns!
Vi åt upp frukosten innan vi begav oss ut på New York's häftiga gatorn, detta var även första gången jag var i just New York. Jag har ju vart i USA innan, men New York var verkligen en cool stad. Och det tror jag inte bara jag tyckte. Vårt hotell låg väldigt centralt, så alla klädaffärer fanns på samma gata som hotellet. Vi började med att gå in på Victoria Secret, den affären hade Nelly snackat om ungefär varje dag sedan jag berättade om resan. Jag fattar inte riktigt vad som är så speciellt med de märket. Men om hon nu så gärna vill ha underkläder därifrån så får hon ju gärna det, alltid lite kul med en flickvän med snygga underkläder liksom!
Efter att Nelly hade shoppat loss inne på Victoria Secret så gick vi in i ett köpcentrum, där shoppade vi hur mycket som helst. Shoppa är egentligen inget jag tycker är roligt men här var det så billigt med märkeskläder så det var rätt roligt för en gång skull.
Efter en lång dag med mycket vandrande på New York's gator hade vi hunnit med väldigt mycket. I solnedgången stod vi vid frihetsgudinnan och blickade ut över den vackra horisonten. Allting kändes helt underbart, jag insåg då hur himla mycket jag älskar Nelly.
När vi hade ätit middag var vi båda lite smått trötta, men vi ville ändå inte sova. Så vi bäddade ner oss i sängen och satte på en disney film, vi båda älskade disney filmer! Och det har vi gjort sedan barnsbent.
- I love you Nelly! Sa jag och kände att jag bara var tvungen att säga det. För jag vet hur glad hon blir när jag säger det till henne.
- Aww I love you too darling, sa Nelly och gav mig en kyss. Jag besvarade kyssen passionerat och kramade om henne försiktigt. Nelly tog tag i min nacke och la sig över mig, kyssarna blev allt mer passionerade och snart låg vi båda där med bar överkropp. Precis innan vi skulle fortsätta knackade det på dörren.
- Roomservice!
- What a god timing! Sa jag och skrattade.
Jag tog på mig tröjan som låg nere på golvet och rättade till håret lite snabbt innan jag öppnade dörren. Där stod en lång man med en vagn fylld med massor av god frukt vi hade beställt.
- Thank you! Sa jag och log mot honom och vände mig sedan mot Nelly och flinade lite. Perfekt tajming, verkligen.
Äntligen en ny del!
Vad tycker ni? :) Kommentera! Får vi 20 kommentarer får ni en ny del imorgon. Kom igen nu med lite peppande kommentarer ;)
This Won't Be Easy - Del 28
- So you know that I have a little suprise for you. Sa han och såg lite lurig ut.
- Yes, and I'm pretty excited about it. Sa jag ivrigt och Liam skrattade lite.
- Haha sweetie. But do you want to know? Sa han och såg nu ännu mer lurig ut.
- Of course I want to know. Sa jag och flinade lite.
- Okey, the thing is.. Sa han och väntade lite med att säga det.
- Come on Liam, Just say it.
- Okey, the thing is that we are...
Nelly's Perspektiv:
När jag väntade på att Liam skulle fortsätta meningen blev jag allt mer nervös, visst jag älskar överraskningar! Men undra vad det är?
- Okey, the thing is that we are going to New York next week! Just you and me babe. Åh jösses, New York? Med Liam? Skojar han med mig? Mitt drömresemål! Liam såg hur glad jag blev och jag bara kramade om honom och kysste honom. Efter det sa jag:
- Omg Liam are you kidding with me? I love you! Sa jag samtidigt som Niall kom och satte sig bredvid oss.
- Hello cuties! Guess Liam just told you the suprise?
- Haha yes he did, he's the best boyfriend ever! Sa jag och Liam log stort.
- So do you wanna eat with us? Nando's maybe? Sa Niall och log.
- Yeah sure, do you wanna do that too Nelly?
- Of course, sa jag och log stort.
Det var inte långt till Nando's utanför studion mötte vi upp de andra och började sedan gå. Vi var där efter bara ett par minuter. Väl där inne fanns det så himla mycket att välja på? Vad skulle jag välja? Det var ju helt omöjligt att lilla jag skulle kunna bestämma mig för bara en maträtt. För att vara på den säkra sidan så frågade jag Niall. Jag tänkte att han kanske kände till stället bäst, han och mat har ju liksom något gemensamt.
- I don't know what I wanna eat, do you have any ideas Niall? Frågade jag och hans expert leende lös upp rummet.
- I think you should take something with chicken, maybe chicken and potatoes? Sa han och jag bestämde mig för det.
- I will take that, hope you have a good taste. Sa jag och blinkade lite med ögat.
Maten kom fort till bordet och Niall hade verkligen rätt. Det var super gott. Hit måste jag ju gå oftare och testa på lite olika maträtter. Efterrätten var lika fabulös som förrätten. Underbart! Mat var något speciellt. Så himla gott. Efter att vi hade suttit och pratat en stund begav vi oss hemåt. Paul som är så snäll körde hem mig, Liam följde mig till dörren och innan jag skulle öppna den gav han mig en kyss och gav mig en hejdå kram.
- Liam, I love you. And thank you so so much for the trip to New York! I am so happy for that.
- I love you too, and I gave you this trip to show how much I love you. Can we meet on Friday?
- Oh you are so cute, yeah absolutely! Sa jag och gav han sedan en lång kram innan han gick tillbaka in i bilen och jag klev in i huset.
- Gud så söta ni är tillsammans! Var det första mamma sa när jag kom in. Jag blev lite generad men sedan så sa jag bara ett kort "Tack" och log stort.
- Liam gör dig verkligen lycklig va?
- Du anar inte! Jo han har köpt en resa till New York till mig och han.
- Ja jag vet, såklart frågade han mig om han fick göra det! Och jag litar på både dig och han så självklart får ni det.
Jag sprang snabbt upp på mitt rum och startade datorn, isålänge messade jag Daisy. "Omg, I'm so lucky! I'm going to New York next week with Liam :)" Datorn sattes på och jag skrev in mitt lösenord som var "PAYNE", Liam's fina efternamn.
Mobilen vibrerade till, det var Daisy. "Shit, are you kidding with me? That's so fun! Lucky you :D" Jag svarade Daisy innan jag loggade in på skype. Var tvungen att prata med Carro, hon visste om att jag och Liam är ett par. Men New York resan måste hon verkligen få reda på.
Yes, Carro är inne! Perfekt tänkte jag. Precis när jag skulle ringa upp henne ringde Chris upp mig, jag svarade snabbt.
- Hello Chris, I need to talk to Carro right now. Can we talk later?
- Oh, okey! Have something happened?
- Haha yes, but it's a good thing! Sa jag innan jag sedan snabbt la på och ringde upp Carro.
- Hej Carro! Sa jag glatt.
- Hejsan, värst vad du låter glad?
- Jaaa! Vet du vad?
- Nej vadå? Sa Carro med en nyfiken röst.
- Nästa vecka ska jag och Liam åka till *trumvirvel* NEW YORK!
- Whaaaaaat? Skojar du med mig? Fan vad kul! Drömstaden att åka till lätt ju, hälsa frihetsgudinnan från mig är du snäll då. Sa Carro och jag började snabbt skratta.
Nästa morgon vaknade jag med ett stort leende på läpparna. Jag var fortfarande glad över den underbara överraskningen Liam hade gett mig. Och något som gjorde starten på denna dagen ännu bättre var att jag hade ett sms från Liam "Goodmorning honey! I'm gonna be in the studio the hole day! Hope you get a good day, I'll call you tonight :) I love you xx" Det gjorde mig otroligt glad, Liam är så omtänksam och gullig. Jag svarade lite gulligt på smset tillbaka innan jag drog på mig ett par jeans och en hoodie.
Kort,tråkig del! Men vi hade ingen lust alls att skriva idag. Men nu fick ni ju reda på överraskningen!
Kommentera gärna vad ni tyckte om delen samt vad ni vill ska hända.
Vad sägs om lite drama kanske? ;)
This Won't Be Easy - Del 27
När jag precis skulle dra ner handtaget på ytterdörren så plingade min mobil till. "I have a pretty nice suprise for you tomorrow" stod det i smset. Det var från Liam. Undra vad det kunde vara? Jag gick in genom dörren med världens största leende på läpparna. Jag älskar överraskningar och jag är säker på att det skulle vara något bra. Det är ju faktiskt Liam vi pratar om. Världens bästa kille.
När jag sedan gick in på mitt rum för att sova la jag mig i sängen, innan jag skulle blunda vibrerade mobilen till "Goodnight Nelly, I love you" En värme spred sig över hela min kropp och jag kände hur mycket jag älskade Liam. "I love you too" Svarade jag innan jag bestämde mig för att sova.
Liam's Perspektiv:
När Nelly hade svarat "I love you too" insåg jag hur mycket jag verkligen älskar henne, hur mycket de orden verkligen betyder. Jag var inte så jätte trött så jag satte på en film och la mig i soffan, imorgon ska vi till studion och börja på nya albumet som ska bli otroligt kul. På eftermiddagen ska jag träffa Nelly, och då ska hon få en liten överraskning!
Efter en stunds tv tittande kände jag hur ögonen började gå i kors, så jag gick in i badrummet för att borsta tänderna. Sedan begav jag mig till mitt sovrum, tidigare idag hade jag bytt lakan.
Att gå och lägga sig i nya lakan är nog det bästa som finns. Eller det är ju såklart inte det bästa som finns, för det är ju Nelly.
Nästa morgon vaknade jag vid sju av att Ruth's väckarklocka ringde, av någon anledning gick det inte att somna om. Vi skulle vara i studion klockan elva så jag hade ju några timmar på mig om man säger så. Jag åt frukost tillsammans med mina föräldrar och Ruth.
När de sedan åkte till jobbet så slängde jag mig i soffan, satte på tvn och tog sedan fram mobilen. "Goodmorning my love!". Skrev jag till Nelly och log bara av att se hennes namn på displayen. Medans jag väntade på ett svar gick jag in på twitter, svarade på några roliga mentions och sedan kom jag på att jag inte har twittrat på så länge "Haven't tweet for a long time, but I just wanna say that I love my life.
Gonna be a fun day in the studio!" När jag hade skrivit klart vibrerade det till, Nelly hade svarat på smset. "Goodmorning darling, why are you awake this early? :)" Jag svarade snabbt: "I woke up seven o'clock and I couln't fall asleep haha :)" Efter en stund svarade hon: "Haha poor you, but school starts now! See you later, love you THIIIIIIIIIIIIIS much!!! :)xx" Jag log stort och skrattade lite för mig själv när jag såg hur hon hade this hur stort som helst. "And I love you more than that! :)xxxxxxx".
Skrev jag sedan tillbaka och överdrev lite väl mycket med x till henne. Men det gjorde jag mest för att hon skrev this så stort haha.
Efter ett par timmar var även Zayn vaken, han som aldrig har koll på klockan ringde såklart och frågade om vilken tid vi ska vara i studion.
- Hello it's Liam here!
- Goodmorning, hörde jag Zayn säga tröttsamt.
- Guess you just woke up?
- Haha yes, my voice huh?
- Yepp! Sa jag samtidigt som vi båda skrattade.
- So I just wonder.. twelve o'clock in the studio right?
- No Zayn...! eleven, sa jag och försökte låta lite småsur.
- Me and the clock doesn't work together at all, sa Zayn och skrattade.
Efter en stunds snack med Zayn var klockan redan halv tio, så jag hoppade in i en snabbdusch. En stund senare tutade bilen utanför. Paul körde som vanligt medans Louis,Zayn och Harry satt där bak. Eftersom att Niall bor nära studion kan han bara gå dit. När vi kom fram till studion så var Niall redan där, vi började alla att prata lite innan producenterna kom.
Nelly's Perspektiv:
Skoldagen gick så himla långsamt, även fast vi slutade klockan tre! Alla lektioner var jättetråkiga, vi hade oförberätt matte prov som gick uselt. Kändes det som iallafall. Jag var inte direkt en stjärna på matte. Jag gick långsamt mot mitt skåp för att hämta lite läxböcker och även lämna bäckerna från lektionen jag har haft. Sedan fiskade jag upp mobilen och skickade iväg ett sms till Liam. "I finished school now" skrev jag och fick snabbt ett svar tillbaka, "Okey, can you came to the studio? We are done here soon" stod och jag skickade tillbaka ett snabbt okej.
Jag tog bussen in mot centrum och steg sedan av hållplatsen bara ett par hundra meter ifrån studion. Jag var faktiskt väldigt spänd på Liam's överraskning som han sa att han hade. Han brukar alltid vara så bra på sådant. Efter bara ett par minuter så var jag framme och Liam kom och mötte mig.
- Hi babe, sa han och gav mig en lätt kyss.
- Hey there. Sa jag och kramade om honom.
Istället för att gå in igen så började Liam gå mot en liten park bara hundra meter bort. Han stannade och satte sig ner på en bänk och nickade och menade att jag skulle sätta mig bredvid honom.
- So you know that I have a little suprise for you. Sa han och såg lite lurig ut.
- Yes, and I'm pretty excited about it. Sa jag ivrigt och Liam skrattade lite.
- Haha sweetie. But do you want to know? Sa han och såg nu ännu mer lurig ut.
- Of course I want to know. Sa jag och flinade lite.
- Okey, the thing is.. Sa han och väntade lite med att säga det.
- Come on Liam, Just say it.
- Okey, the thing is that we are...
Kommentera mycket så får ni forsättningen imorgon! För ni vill väl veta vad överraskningen är? Eller? ;)
Förlåt för att uppdateringen har varit dålig! Men nu är veckans prov avklarade så nu ska vi försöka ta tag med skrivandet! Kram :)
This Won't Be Easy - Del 26
När jag kom in i köket stod maten uppdukad på bordet, det när alltid gott med mat efter en svettig träning. Adam satt och flinade och mamma och pappa satt och log. Jag antar att dem precis hade sett vad som hade hänt utanför. Jag ignorerade det bara och vi åt middag som vanligt. Det var faktiskt ganska skönt att vara hemma igen, men jag saknade faktiskt Liam också.
Alarmet ringde kolckan sju morgonen där på. Skola som vanligt, hyfsat okej ändå. Adam kunde köra mig idag så jag behövde inte stressa så värst mycket utan tog det lite lugnt. Valde lite snygga kläder och samt sminkade mig lite. När jag ändå hade gott om tid så kunde jag lika väl göra det.
- Godmorgon. Sa Adam glatt när jag kom ner i köket för att göra lite frukost. Han var ovanligt glad faktiskt.
- Godmorgon solstråle, varför är du så glad då? Sa jag och log lika stort mot honom som han gjorde mot mig.
- För jag har fått ett nytt jobb, det är mycket bättre betalt. Sa han och höll upp handen och menade att jag skulle slå till den. Precis vad jag gjorde och våra händer möttes i en high-five.
- Härligt! Sa jag och vi skrattade lite.
Jag hällde upp flingor i en skål och blandade det med lite fil, eftersom att vi inte hade någon mjölk. Till det tog jag ett glas juice och surplade snabbt i mig den och åt snabbt upp maten. Det började bli ont om tid och jag vet att Adam inte orkar vänta om jag är för sen. Han har ju också en tid att passa.
- Kommer du eller? Ropade Adam nerifrån hallen.
- Påväg, svarade jag honom och slängde i de sista skolböckerna i väskan och sprang ner för trappan med mobilen i handen och väskan på sned.
Bilen rullade in på parkeringen på skolgården, fem minuter tills vi började. Jag började små springa lite mot ingången och sedan mot mitt skåp. Jag fipplade med låset, men fick tillslut upp det. Det ska alltid vara så trögt när jag har brottom. Jag sprang så fort som jag kunde mot klassrummet och insåg precis då att alla redan hade gått in. Jag var alltså sen, ännu en gång. Jag måste verkligen skärpa mig. Jag knackade lite lätt på dörren och min historia lärare öppnade dörren och tittade på mig med en blick som jag helst hade sluppit att möta på detta viset.
- Sorry I'm late. Sa jag och magistern nickade bara.
Längst bak i klassrummet såg jag Chris sitta ensam vid en bänk. Frgamför honom satt Jessica och Daisy, ingen David idag. Undra vart han var? Jag började gå mot Chris bänk och såg honom sitta och flina lite samtidigt som han skakade på huvudet. Jag flinade llite tillbaka.
- Always late, always. Viskade han till mig när jag slog mig ner bredvid honom.
- He He, sa jag bara och fokuserade istället på vad magistern sa. Han var redan lite arg på mig och jag ville inte direkt få mer problem.
Dagen rullade på som de flesta skoldagar brukar, gå in på lektionen, gå ut från lektionen. Sedan var det lunch och sedan samma sak igen. Äntligen var dagen över. Måndagar var alltid jobbiga, men det skulle nog ordna sig efter skolan. Jag och Chris tog bussen hem till honom och satte oss direkt och arbetade med vårt grupparbete. Vi skulle ha redovisning på fredag och vi skulle prata lite om Sverige's historia. Just för att jag precis flyttat från Sverige och för att vi skulle få lite extra bra betyg om vi gjorde det. Det är aldrig fel. Efter en tids pluggande så orkade vi inte mer, mat var väldigt behövligt nu. Vi hade inte ätit sen lunchen i skolan och den var inge vidare god om man säger så.
- Were was David today? Frågade jag efter en stund när vi satt och åt vid köksbordet.
- I think he is sick or something, I haven't heard from him today. Sa han och sedan började vi prata om annat, han var väl antagligen sjuk som Chris sa.
- How is it with Liam by the way? Frågade Chris efter en stund och jag blev alldeles varm inombords utav att bara höra hans namn.
- Are you friends now? Tillade han sedan.
- Yes, we are actually a couple. Sa jag och kände hur jag rodnade lite.
- Wow Nelly, that's so fun. Sa han och log stort.
- Yes, I know. Svarade jag tillbaka.
Eftersom att jag och Chris bara är vänner blev ju inte han svartsjuk eller något liknande. Han blev bara otroligt glad för min skull!
Jag började röra mig hemåt från Chris runt åtta. Vi skulle träffas på torsdag igen för att förbereda det sista. Alltså var veckan ganska fullbokad. Liam och jag skulle träffas imorgon, på onsdag skulle familjen till mammas jobb på någon fest, på torsdag ska jag alltså träffa Chris och på fredag ska jag självklart träffa Liam. Härlig vecka helt enkelt.
När jag precis skulle dra ner handtaget på ytterdörren så plingade min mobil till. "I have a pretty nice suprise for you tomorrow" stod det i smset. Det var från Liam. Undra vad det kunde vara? Jag gick in genom dörren med världens största leende på läpparna. Jag älskar överraskningar och jag är säker på att det skulle vara något bra. Det är ju faktiskt Liam vi pratar om. Världens bästa kille.
När jag sedan gick in på mitt rum för att sova la jag mig i sängen, innan jag skulle blunda vibrerade mobilen till "Goodnight Nelly, I love you" En värme spred sig över hela min kropp och jag kände hur mycket jag älskade Liam. "I love you too" Svarade jag innan jag bestämde mig för att sova.
This Won't Be Easy - Del 25
Jag bärde upp henne på skoj och vi rörde oss inåt mot vardagsrummet, satte i en film och bäddade sedan ner oss i soffan. Där låg vi ett bra tag och bara myste. Det var så himla underbart, vad kunde bli bättre?
- Liam, I love you. Sa Nelly när eftertexterna rulllade på filmen. Okej, det där var bättre. Att höra Nelly säga det kändes mer än bra, mycket mer än jättebra.
- I love you too. Sa jag och pussade henne på hjässan.
Kommentera vad ni tycker! :D
Nästa morgon vaknade jag av att telefonen plingade till, jag hade fått ett sms av Sam. Min kompis som jättegärna ville ha med Nelly i hans fotbollslag. I smset stod det "Hi, can you bring Nelly to the training today? 14:00 :)" Jag svarade snabbt tillbaka "Yeah sure I can, see you there! :D" När jag hade skrivit klart la jag tillbaka mobilen och la mig bredvid Nelly igen. Jag låg där en stund och bara njöt, detta har jag längtat efter så länge. Att kunna vakna upp bredvid den jag älskar, jag kysste henne lätt i nacken och genast började hon röra på sig.
- Goodmorning sweetheart! Sa jag och log stort.
- Goodmorning Liam, sa hon och pussade mig lätt på kinden. Jag log stort och kom på att klockan var runt halv ett redan.
- You're going to train football today! So let's get up now and eat some breakfast! Sa jag och reste mig upp ur sängen.
- Am I? Thank you Liam! Sa Nelly och log otroligt stort, jag vet hur mycket fotbollen betyder för henne. Och jag tror verkligen hon uppskattar detta.
- No problems, sa jag samtidigt som jag närmade henne och gav henne en lättsam kyss.
Vi tog på oss lite kläder innan vi gick ner till köket, verkligen tur att vi städade fint igår. Mamma,pappa och Ruth kommer hem ikväll och jag tror inte de hade blivit så glada om det hade varit kaos här.
Jag bad Nelly sätta sig ner medans jag fixade frukosten, och när den var klar satte jag mig även ner och började äta. Jag var riktigt hungrig så det satt fint med ett par mackor. Efter att ha suttit och skrattat och pratat en hel del var klockan redan tjugo över ett. Och klockan två var det ju fotbollsträning.
- Shit, we need to hurry now! The training start 14:00.
- Yeah I think so, we need to pick up my football clothes at my house. Sa Nelly samtidigt som hon började plocka in frukosten.
Vi skyndade oss och när klockan var 13:57 kom vi incyklnade på fotbollsplanen, lite längre bort stod det en klump med tjejer och ett par tränare.
Vi hoppade av cykeln och gick mot tjejerna, jag sa hej till Sam och Nelly gick mot tjejerna. Det såg ut som att hon faktiskt kände någon av dem, så det kändes nog bra för henne. Jag och Sam stod och pratade en stund medan de började att värma upp.
Nelly's Perspektiv:
När jag och Liam kom till fotbollsplanen gick jag fram till tjejerna och presenterade mig. En av tjejerna, Alice går faktiskt i min klass. Så hon gick jag genast fram till och började prata med, medans vi pratade lite hörde jag hur de andra tjejerna stod och pratade och nämnde one direction. Kanske inte var så bra att Liam hängde med mig hit? Precis då kom en tjej fram till mig och sa:
- Is Liam your boyfriend? Jag log lite inom mig när jag faktiskt tänkte på att det var sant.
- Yes he is, sa jag stolt och log mot honom samtidigt som han log mot mig.
Ni hade värmt upp så började vi genast med lite passningsövningar samt lite teknikövningar. När man skulle vara två och två var jag hela tiden med Alice. Det gick faktiskt jättebra på träningen och det roligaste var självklart i slutet, då vi spelade match. Vi blev indelade i två lag och mitt lag vann faktiskt, det är ju alltid kul att vinna trots att deet bara är på skoj.
Träningen rullade på och två timmar gick fort när man hade kul, alla i laget började röra sig hemåt efter träningen och två i laget frågade faktiskt ifall de fick ta en bild med Liam. Själklart så ville Liam göra det, han var alltid så snäll mot alla fans. Jag och Liam stannade kvar lite efter träningen och pratade med Sam om hur det skulle bli nu och sådant.
- So what do you say Nelly? We really need one more player in the team and you are really good. Sa han och jag blev genast gladare.
- Thank you Sam, and yeah I really wanna play. Sa jag och han log, vi alla tre log faktiskt.
Jag och Liam cyklade hem till mig efter träningen, eller ja han cyklade förbi mitt hus med mig öfr att sedan fortsätta hemåt. Det var skola imorgon och jag skulle sova hemma. Jag tog ett långt och mysigt farvär av Liam, jag kramade om honom länge och gav honom sedan en öm kyss. Vi skulle inte träffas imorgon, då jag och Chris skulle jobba med vårt grupparbete men på tisdag träffas vi igen. Vi har ju klarat oss utan varandra förut, det ska väl gå en dag? Men jag måste ju erkänna att det var lite svårare nu när man var kär.
När jag kom in i köket stod maten uppdukad på bordet, det när alltid gott med mat efter en svettig träning. Adam satt och flinade och mamma och pappa satt och log. Jag antar att dem precis hade sett vad som hade hänt utanför. Jag ignorerade det bara och vi åt middag som vanligt. Det var faktiskt ganska skönt att vara hemma igen, men jag saknade faktiskt Liam också.
Kommentera vad ni tycker! :D
Nästa morgon vaknade jag av att telefonen plingade till, jag hade fått ett sms av Sam. Min kompis som jättegärna ville ha med Nelly i hans fotbollslag. I smset stod det "Hi, can you bring Nelly to the training today? 14:00 :)" Jag svarade snabbt tillbaka "Yeah sure I can, see you there! :D" När jag hade skrivit klart la jag tillbaka mobilen och la mig bredvid Nelly igen. Jag låg där en stund och bara njöt, detta har jag längtat efter så länge. Att kunna vakna upp bredvid den jag älskar, jag kysste henne lätt i nacken och genast började hon röra på sig.
- Goodmorning sweetheart! Sa jag och log stort.
- Goodmorning Liam, sa hon och pussade mig lätt på kinden. Jag log stort och kom på att klockan var runt halv ett redan.
- You're going to train football today! So let's get up now and eat some breakfast! Sa jag och reste mig upp ur sängen.
- Am I? Thank you Liam! Sa Nelly och log otroligt stort, jag vet hur mycket fotbollen betyder för henne. Och jag tror verkligen hon uppskattar detta.
- No problems, sa jag samtidigt som jag närmade henne och gav henne en lättsam kyss.
Vi tog på oss lite kläder innan vi gick ner till köket, verkligen tur att vi städade fint igår. Mamma,pappa och Ruth kommer hem ikväll och jag tror inte de hade blivit så glada om det hade varit kaos här.
Jag bad Nelly sätta sig ner medans jag fixade frukosten, och när den var klar satte jag mig även ner och började äta. Jag var riktigt hungrig så det satt fint med ett par mackor. Efter att ha suttit och skrattat och pratat en hel del var klockan redan tjugo över ett. Och klockan två var det ju fotbollsträning.
- Shit, we need to hurry now! The training start 14:00.
- Yeah I think so, we need to pick up my football clothes at my house. Sa Nelly samtidigt som hon började plocka in frukosten.
Vi skyndade oss och när klockan var 13:57 kom vi incyklnade på fotbollsplanen, lite längre bort stod det en klump med tjejer och ett par tränare.
Vi hoppade av cykeln och gick mot tjejerna, jag sa hej till Sam och Nelly gick mot tjejerna. Det såg ut som att hon faktiskt kände någon av dem, så det kändes nog bra för henne. Jag och Sam stod och pratade en stund medan de började att värma upp.
Nelly's Perspektiv:
När jag och Liam kom till fotbollsplanen gick jag fram till tjejerna och presenterade mig. En av tjejerna, Alice går faktiskt i min klass. Så hon gick jag genast fram till och började prata med, medans vi pratade lite hörde jag hur de andra tjejerna stod och pratade och nämnde one direction. Kanske inte var så bra att Liam hängde med mig hit? Precis då kom en tjej fram till mig och sa:
- Is Liam your boyfriend? Jag log lite inom mig när jag faktiskt tänkte på att det var sant.
- Yes he is, sa jag stolt och log mot honom samtidigt som han log mot mig.
Ni hade värmt upp så började vi genast med lite passningsövningar samt lite teknikövningar. När man skulle vara två och två var jag hela tiden med Alice. Det gick faktiskt jättebra på träningen och det roligaste var självklart i slutet, då vi spelade match. Vi blev indelade i två lag och mitt lag vann faktiskt, det är ju alltid kul att vinna trots att deet bara är på skoj.
Träningen rullade på och två timmar gick fort när man hade kul, alla i laget började röra sig hemåt efter träningen och två i laget frågade faktiskt ifall de fick ta en bild med Liam. Själklart så ville Liam göra det, han var alltid så snäll mot alla fans. Jag och Liam stannade kvar lite efter träningen och pratade med Sam om hur det skulle bli nu och sådant.
- So what do you say Nelly? We really need one more player in the team and you are really good. Sa han och jag blev genast gladare.
- Thank you Sam, and yeah I really wanna play. Sa jag och han log, vi alla tre log faktiskt.
Jag och Liam cyklade hem till mig efter träningen, eller ja han cyklade förbi mitt hus med mig öfr att sedan fortsätta hemåt. Det var skola imorgon och jag skulle sova hemma. Jag tog ett långt och mysigt farvär av Liam, jag kramade om honom länge och gav honom sedan en öm kyss. Vi skulle inte träffas imorgon, då jag och Chris skulle jobba med vårt grupparbete men på tisdag träffas vi igen. Vi har ju klarat oss utan varandra förut, det ska väl gå en dag? Men jag måste ju erkänna att det var lite svårare nu när man var kär.
När jag kom in i köket stod maten uppdukad på bordet, det när alltid gott med mat efter en svettig träning. Adam satt och flinade och mamma och pappa satt och log. Jag antar att dem precis hade sett vad som hade hänt utanför. Jag ignorerade det bara och vi åt middag som vanligt. Det var faktiskt ganska skönt att vara hemma igen, men jag saknade faktiskt Liam ock
This Won't Be Easy - Del 24
- Eh, we need to talk about something. Sa Liam efter en stund och hade ett seriöst ansiktsuttryck och jag blev genast lite nervös.
- Yeah, I need to say something. Fick även jag fram.
- Who is first? Sa han och flinade lite. Utan att svara fortsatte jag istället att prata och han förstod nog att jag ville vara först.
- Eh I have something pretty important to tell you.
- I understand. Sa han och nickade.
- Promise to not be angry or something. Sa jag och var lite nervös.
- I promise, sa han och klappade mig på armen.
- Eh.. Ehh... I kind of like you.. I think.. Stammade jag fram och Liam's ansiktsuttryck var inte längre lika seriöst utan förändrades helt..
Lite kort del, men detta var ju andra för denna dagen!
- Yeah, I need to say something. Fick även jag fram.
- Who is first? Sa han och flinade lite. Utan att svara fortsatte jag istället att prata och han förstod nog att jag ville vara först.
- Eh I have something pretty important to tell you.
- I understand. Sa han och nickade.
- Promise to not be angry or something. Sa jag och var lite nervös.
- I promise, sa han och klappade mig på armen.
- Eh.. Ehh... I kind of like you.. I think.. Stammade jag fram och Liam's ansiktsuttryck var inte längre lika seriöst utan förändrades helt..
Han såg förvånad ut, väldigt förvånad. Men sedan fick även han ett stort leende på läpparna. Utan att säga något omfamnade han mig i en varmkram och tittade djupt in i mina ögon. Han la sina händer på mina kinder och kysste sedan mig ömt. Underbart, var det enda jag kände just nu. Denna känslan var underbar.
- I never stopped loving you, I just stopped showing it. Sa han och kysste mig igen och jag låg som ett fån. Åh vad lycklig jag var. Äntligen kändes allt så bra igen, jag antar väl att det är vi nu?
Att ha sin bästa kompis som pojkvän är inte så dåligt ändå, jag skulle faktiskt aldrig klara av att vara kompis med honom utan att undvika att kolla på honom. Så jag är glad att jag äntligen vågade berätta för honom vad jag kände och att han aldrig hade slutat älska mig efter första kyssen kändes ju tusen gånger bättre.
Det kändes så magiskt att bara sitta där bredvid Liam och kolla ut på den spegelblanka sjön.
- Do you freezing? Sa Liam.
- Yes I do, sa jag och faktiskt hoppades på att Liam skulle värma mig.
Och självklart gjorde han det också, precis som i en kärleksfilm. Han drog handduken runt mig och kramade om mig och snart var hela jag varm. Det var så romantiskt här nere, men plötsligt såg jag hur himlen förvandlades till mörkgrå och regnet började att ösa ner.
- Maybe we should go home? Sa jag och log.
- Yeah I think so! Sa Liam och pussade mig lätt i pannan. Och då kom jag och tänka på att vi kanske borde berätta för killarna om oss nu. Fast jag tror inte det kommer bli några stora problem direkt.
När vi efter bara ett par minuter kom hem till Liam igen satt killarna i vardagsrummet och kollade på tv. Liam tog tag i min hand och jag kände mig som världens lyckligaste. Jag kände hur alla fyra kollade på oss och log, de log stort allihop.
- So here comes the love couple. Sa Harry och flinade.
- Shut up Harry, sa jag och flinade tillbaka samtidigt som jag höll hårdare i Liam's hand.
- Just what I said. Sa han och tittade på Louis samtidigt som de gjorde en high-five på skoj.
- Yes, you were right. Happy now? Sa Liam och flinade tillbaka.
Resten av dagen satt vi i soffan och bara slappade, vi spelade lite Wii och hade allmänt roligt. Jag var inte direkt den bästa på Wii men det funkade, jag var lycklig ändå om man säger så. Liam var äntligen min, min på det sättet. Det är helt galet, för ett år sedan skulle jag aldrig tro det här. Men de senaste veckorna är det allt jag någonsin har hoppats på. Galet!
Liam's Perspektiv:
Jag granskade Nelly när hon och Louis möttes i en match tennis på Wii. Hon var så vacker och underbar på alla sätt och att äntligen få veta att hon är min och kunna visa det är ännu mer underbart. Det är allt jag har hoppats på. Jag tittade noga hur hon rörde sig och kände mig alldeles varm inom mig. Jag var verkligen kär i den här tjejen. Nelly Jakobsson, min bästa vän. Som jag nu stolt kan kalla min flickvän.
- I'm hungry. Sa Niall efter en stund och jag skrattade lite, alltid mat. Alltid.
- Me too, sa Nelly och jag skrattade till ännu en gång.
- Let's eat something then. Sa Zayn glatt och vi gick ut i köket.
Vi fixade lite snabb mat, spaghetti och köttfärssås var det smidigaste att tillaga så det fick det blir. Det är alltid gott och dessutom Nelly's favoritmat. Vi skrattade och hade kul medan vi åt och jag kunde bara inte slita blicken från Nelly, för första gången längtade jag lite efter att killarna skulle gå hem. Jag ville bara vara ensam med Nelly nu.
- I think we are gonna go home now, sa Louis efter en stund och puttade ut stolen.
- Okey, but see you tomorrow or on monday? Sa jag och de alla nickade.
Innan killarna gick så hjälptes vi åt med att plocka undan disken och fixade i ordning i köket för att jag och Nelly skulle slippa göra det själva. Sedan hämtade dem lite saker och det var sedan dags för dem att åka hem. Vi sa hejdå och kramade om dem innan vi såg bilen bli mindre och mindre. Jag vände mig om mot Nelly och kramade om henne länge.
- I guess it's just you and me now. Sa jag och blinkade lite med ögat.
- Yeah, I think so. Sa hon och kysste mig.
Jag bärde upp henne på skoj och vi rörde oss inåt mot vardagsrummet, satte i en film och bäddade sedan ner oss i soffan. Där låg vi ett bra tag och bara myste. Det var så himla underbart, vad kunde bli bättre?
- Liam, I love you. Sa Nelly när eftertexterna rulllade på filmen. Okej, det där var bättre. Att höra Nelly säga det kändes mer än bra, mycket mer än jättebra.
- I love you too. Sa jag och pussade henne på hjässan.
Lite kort del, men detta var ju andra för denna dagen!
Skriv vad ni tycker! Är ni glada att de äntligen är tillsammans?
Vad tycker ni ska hända nu? :)
Trevlig helg!
This Won't Be Easy - Del 23
Just nu behövde jag verkligen komma på andra tankar, men det gick inte att bota med dans den här gången. Just nu ägnande jag hela hjärnan åt att tänka på Liam, men försökte att inte visa det.
- Stop thinking of him now, viskade Harry i mitt öra och jag mot lite. Han såg vad jag tänkte på, var det så tydligt? Han hade verkligen rätt, jag och Liam måste prata, imorgon!
- Time to get up, it's already morning. Hörde jag en röst som sa och klappade mig på armen. Bara på rösten kunde jag höra att det var Harry. - Stop thinking of him now, viskade Harry i mitt öra och jag mot lite. Han såg vad jag tänkte på, var det så tydligt? Han hade verkligen rätt, jag och Liam måste prata, imorgon!
- What time is it? Frågade jag med en hes morgonröst, jag var verkligen sliten efter gårdagen.
- It's ten AM, the breakfast is ready. Svarade han mig och började sedan gå neråt.
Jag klev upp ur sängen, vänta lite. Det var Liam's säng? Vart var Liam? Jag drog på mig en av hans hoodiesar och tog sedan på mig ett par mjukisbyxor. Jag fixade till håret någorlunda innan jag begav mig neråt, jag menar, det stod verkligen åt alla håll! Jag kom ner för trappan och i köket, där jag möttes av glada ansikten till min förvåning var inte Liam närvarande men jag slog mig ner vid matbordet ändå. Bredvid Louis som satt med ett flin.
- Did you have fun last night? Frågade han och behöll sitt flin på läpparna.
- Fun.. Really fun.. Sa jag och slog till han på skoj. Jag kommer inte ihåg så värst mycket om man uttrycker sig så.
- Where is Liam? Frågade jag efter en stund och märkte att jag var väldigt nyfiken på vart han höll hus.
- You missing him? Frågade Zayn och nu flinade även han.
- Zayn.. Sa jag med en ond blick och vi skrattade bara.
- He is coming home soon, he just had something to do. Lade sedan Niall till och jag kände faktiskt en liten lättnad.
Efter frukosten var bortdukad och vi alla hade gjort i ordning oss var det dags för städning. Jag hade bara dragit på mig ett par jeans, mer orkade jag inte. Vi skulle ju bara städa. Det var helt galet, det stod glas, flaskor, tallrikar och saker överallt. Jag menar verkligen överallt. Liam gjorde oss sällskap till städningen men jag måste erkänna att han var väldigt tyst. Hade det hänt något?
Liam's Perspektiv:
Vi städade och plockade undan ett bra tag. De andra började lite smått innan jag kom hem. Egentligen hade jag inte varit någonstans men jag behövde bara tänka. Nelly var kvar här och idag skulle jag prata med henne, vi hade en del att prata om. Men på ett sätt så ville jag verkligen inte berätta.
Känslan jag fick när jag såg henne ligga och sova i min säng imorse var underbar. Hon var så vacker. Men är det värt risken? Risken att förlora min bästa vän? Sluta tveka Liam! Gör det bara.
- Do you wanna take ride later? Maybe we can take the bikes? Frågade jag Nelly och hoppades på ett positivt och glatt svar. Vilket det blev.
- Yes, that would be fun. Just like old times.
Där kom tvekan igen, 'just like old times'. Gamla tider, vilket betyder vänner. Inget mer. Åh, varför ska allt, exakt allt, vara så komplicerat?
Nelly's Perspektiv:
Jag och Liam hoppade på hans tandemcykel och försökte oss på att komma framåt. Det var lite svårt i början men gick lättare med tiden. Vi cyklade en bra bit, nästan till andra sidan sjön. Precis som vi brukade göra förut. Förut. Det ordet ekade i huvudet, förut. Nej, sluta tänk så nu. Jag måste berätta övertalade jag mig själv. Men väntade lite eftersom jag ville prata lite allmänt först, ifall att något skulle hända och allt skulle bli helt fel. Jag blev rädd så fort jag bara tänkte tanken, nej sluta nu. Det går säkert bra, det blir säkert inga problem. Jag ska bara berätta för min bästa vän att jag gillar honom? Vad tänker jag med egentligen?
- So how was your birthday? Frågade jag efter en stund och han fick då ett stort leende på läpparna.
- It was amazing. Svarade han mig glatt.
- Yeah I say the same, lade jag till och vi båda skrattade.
- Do you wanna take a swim? Frågade Liam och blickade ut över sjön.
- I have no bikini. Sa jag och ryckte lite på axlarna.
- You don't need one. Sa han och blinkade med ögat.
Han menade självklart att vi bara skulle hoppa i med kläderna på. Precis som förr. Vi ställde oss upp och sprang mot sjön och hoppade sedan i. Varsin kanonkula som skvätte som bara den.
Vi badade och hade kul ett bra tag, Liam hade tagit med sig två handdukar för säkerhetsskull ifall att vi skulle bada och mycket riktigt så behövdes de användas. Vi skrattade som aldrig förr och hade bara allmänt kul. Och snart så skulle jag behöva förstöra, eller ja. Inte förstöra men avbryta i alla fall. Men det tar jag lite senare.
- Eh, we need to talk about something. Sa Liam efter en stund och hade ett seriöst ansiktsuttryck och jag blev genast lite nervös.
- Yeah, I need to say something. Fick även jag fram.
- Who is first? Sa han och flinade lite. Utan att svara fortsatte jag istället att prata och han förstod nog att jag ville vara först.
- Eh I have something pretty important to tell you.
- I understand. Sa han och nickade.
- Promise to not be angry or something. Sa jag och var lite nervös.
- I promise, sa han och klappade mig på armen.
- Eh.. Ehh... I kind of like you.. I think.. Stammade jag fram och Liam's ansiktsuttryck var inte längre lika seriöst utan förändrades helt..
Oj, oj, oj vad händer nu? Får vi 15 kommentarer så får ni fortsättningen redan ikväll. Ni väl veta vad som händer nu, right? Kommentera!
This Won't Be Easy - Del 22
När vi sedan hade ätit upp gick jag faktiskt och la mig tidigt, jag var så otroligt trött efter denna dagen. Imorgon skulle det bli ännu en lång dag, gå upp klockan sju och sedan vara uppe hela natten. Liam's fest innebär up all night!
- HAPPY BIRTHDAY! Ropade jag och slängde mig i hans famn och kramade om honom. Min present tänkte jag lämna vid ett lite bättre tillfälle.
- THANK YOU! Sa han lika glatt tillbaka och vi kramades länge, innan Harry började små hosta lite på skoj för att vi skulle märka att han var där.
- Haha Hello to you too, sa jag och kramade om Harry och han gjorde samma sak.
När vi väl kom hem till Liam var de andra i full gång, jag hälsade snabbt på dem och sedan började även vi. Matbordet gjordes i ordning, vardagsrummet fixades till lite och sedan städade vi även lite på övervåningen. Det var inte överdrivet många som skulle komma på festen men det var ändå en hel del, jag kände några få men tänkte att det skulle bli kul. Vilket jag vet att det kommer bli.
Jag kom ut ur duschen i Liam's badrum och drog på mig klänningen, den var verkligen snygg om jag får säga det själv. Sminket tog inte så lång tid att fixa men håret tog den mesta av tiden, jag gjorde lockar med plattången. Inte det enklaste precis. Färdig fixad och klar stod jag framför spegeln i Liam's rum ungefär 20 minuter innan alla skulle komma och jag hörde killarna där nere. Jag rotade fram Liam's lilla present ur väskan och började sedan röra mig neråt. Väl nedanför trappan satt fem stiliga grabben i kostym väntades på mig. Jag gick försiktigt ner för trappan och tittade väl lite extra mycket på Liam, gud så stilig han var. Jag konstaterade även att alla satt som fån med öppna munnar och jag bara skrattade åt dem.
- Liam can I talk to you for a bit? Sa jag och nickade mot altanen samtidig som de andra bus visslade lite och jag gav de en menade blick.
- Yeah sure, sa han och vi började gå utåt och slog oss ner i hammocken.
- So yeah, it's your birthday and I don't have any big present but here. Sa jag och sträckte fram paketet och log lite, lika så gjorde han det. Han öppnade paketet och tittade ner på Jack Wills tröjan och sedan upp på mig med ett stort leende.
- Thank you Nelly, sa han och kramade om mig och jag log brett.
Vi satt kvar och pratade en stund och skrattade som vanligt. Sedan hände det, nej inte igen. Den där alldeles pinsamma tystnaden kom och han tittade djupt in i mins ögon. Vad håller jag på med? Det är nu jag ska avbryta och låtsas som ingenting, inte gilla det och sitta och drunkna i hans underbara ögon. Han var min bästa vän, BÄSTA VÄN. Inte pojkvän. Det får bara inte hända, vad ska jag göra? Just då händer det. Det pinsammaste som bara inte får hända.
- Sorry if I disturb you or something, but people are coming now. Harklade sig Harry som jag inte visste hur länge han hade stått där, men antagligen ett tag med tanke på det flinet han hade.
- We are coming, sa Liam och tittade lite osäkert på mig men jag bara log och nickade samtidigt som han skyndade sig mot dörren som skulle öppnas. Jag gick däremot lite långsammare och plågades av Harry's alla frågor.
- So what is going on between you? Sa han och vickade lite på ögonbrynen.
- Nothing, svarade jag honom kallt.
- Am I gonna believe in that? Sa han och tittade undrade på mig.
- Just.. Shut up. Sa jag och slog till han lite lätt på armen och fortsatte snabbt inåt.
Jag hälsade på alla gästerna och festen var i full gång, musik spelades och maten var snabbt uppäten. Alla dansade och även jag. Liam var lite frånvarande och jag undrade varför, men även jag behövde tänka och just nu ville jag bara ha kul och släppa loss. Tankarna gick åt ett annat håll när jag istället dansar och Harry gjorde mig sällskap, vi hade så galet kul innan jag såg något märkligt. Liam gick med bestämda steg rakt ut på altaner och fortsatte sedan ner mot sjön och satte sig på bryggan och bara blickade ut över sjön. Vad var det som nyss hände? Jag blev genast lite orolig för honom.
- Harry, what is it with Liam? Frågade jag honom när musiken hade stannat ett tag.
- I don't know, he seems pretty sad. Fick jag som svar och jag kände mig orolig för honom, vad är det som har hänt.
- Can't you talk with him?
- Of course, but just so you know. I'm gonna tell him the truth if he ask. Sa han och jag kände lite lätt panik inom mig men det lättade snabbt.
- Okey do that, and thank you. Sa jag med ett leende och såg sedan Harry föra sina steg mot Liam som satt nere på bryggan.
Liam's Perspektiv:
Jag satt och blickade ut över sjön, varför ska jag vara så jobbig? Men det kändes bara inte rätt. Hon var uppe på dansgolvet och jag satt i soffan, dess utom så var hon med Harry. Så ska det ju inte var, det tycker inte jag i alla fall. Men vad tycker hon egentligen? Kommer jag någonsin få reda på det?
- Hi, sa en röst och sedan slog sig någon ner bredvid mig och jag visste vem det var utan att kolla. Jag hörde det bara på rösten.
- Hi Harry. Sa jag och suckade lite.
- What is wrong man? Sa han med en undrande röst.
- What do you mean? Svarade jag och låtsades som ingenting.
- Don't lie to me.
- I don't know, it just don't feel right. You dance with her, I'm sittning here and I'm feeling like a jerk. Sa jag och suckade, sedan kände jag Harry's hand på min axel.
- You really need to talk to Nelly.
- Yes I know, I'm doing it tomorrow. Before she are going home. Sa jag och kände redan hur jag ångrade mig, men någon gång måste jag berätta och det fick bli imorgon. Nu ska jag inte fega ur!
Nelly's Perspektiv:
Harry lämnade Liam på bryggan och började gå mot huset igen, jag hade suttit och kollat på hela samtalet och kunde se att Liam inte var på topphumör. Trots att jag bara såg hans ryggtavla, men jag kunde se det på hållningen. Han var alldeles hängig.
- What did he say? Frågade jag oroligt nät Harry kom tillbaka.
- Should I talk to him? Have I done something? Tillade jag och även en masa andra frågor.
- Calm down Nelly, sa Harry och små skrattade lite åt mig och jag log tillbaka.
- You two really need to talk, but not today. Tomorrow! Lets have some fun now, sa han och kramade om mig och drog sedan upp mig på dansgolvet igen.
Just nu behövde jag verkligen komma på andra tankar, men det gick inte att bota med dans den här gången. Just nu ägnande jag hela hjärnan åt att tänka på Liam, men försökte att inte visa det.
- Stop thinking of him now, viskade Harry i mitt öra och jag mot lite. Han såg vad jag tänkte på, var det så tydligt? Han hade verkligen rätt, jag och Liam måste prata, imorgon!
Äntligen en del! :D
Ge oss lite peppande kommentarer så får ni en del imorgon också! För ni vill väl veta vad som händer nu right?
GRATTIS ZAYN!
Ett stort grattis till Zayn Malik som fyller 19 år idag!
Vi lovar att det kommer en ny del idag, men nu när skolan har dragit igång har vi redan fullt upp med läxor!
Och skolan kommer före bloggen såklart!!
This Won't Be Easy - Del 21
Jag la mig sedan i sängen för att försöka sova, men det ända jag tänkte var på hur jag ska säga till Liam att jag tycker om honom. Kanske jag ska göra det på hans födelsedag? En bra present liksom, men tänk om han inte enns gillar mig. Eller jo det känns ju så,men liksom tänk om!
Förlåt för kort del, men vi har inte riktigt tid med novellen nu! Men kommentera vad ni tycker iallafall! :)
Nästa morgon när jag vaknade märkte jag att jag inte hade fått så speciellt mycket sömn, hela natten hade jag legat och tänk på hur jag ska säga till Liam att jag tycker om honom. Men jag är så otroligt rädd att han längre inte är kär i mig, när vi bestämde att vi bara skulle vara vänner kanske hans känslor för mig försvann? Men har man väl vart kär i en och den blir kär i en bara ett par veckor senare har man väl ändå kvar känslorna? Att kärlek ska vara så himla jobbigt. Men det är bara att säga det till honom, på ett sätt känns det ju rätt!
När jag hade tagit på mig kläder kom jag på att vi skulle ha friidrottsdag i skolan. Så jag fick snabbt leta reda på mina idrottskläder. Och efter en stund var jag klar, nu var det bara frukost kvar. Till frukost åt jag bara en halv macka och ett glas juice, jag hade inte alls någon aptit idag. Mitt humör var inte direkt på topp heller för den delen.
Så blir det alltid när jag har sovit för lite och tyvärr brukar det gå ut över hela familjen. Skönt att det är fredag imorgon iallafall! Och denna dagen skulle väl ändå bli hyffsat rolig.
Och det blev den också, Adam körde både mig och Chris till skolan eftersom att Chris inte orkade stå ensam och vänta på bussen. Väl i skolan hamnade jag, Jessica och Daisy i samma grupp. Roligaste skoldagen hittils, jag vann 60 meters grenen och Jessica kom 2:a i kula. Så det blev lyckat!
Efter skolan var jag helt slut så jag åkte raka vägen hem och nu hamnade jag här framför teven. Egentligen var det inte så speciellt roliga tv program här i England. Sveriges tv var grymt mycket roligare! Och samtidigt som jag tänkte på Sverige kom jag på att det var ett tag sen jag snackade med kompisarna i Sverige.
Jag loggade in på skype och såg att Carro var inne, perfekt tänkte jag! Vi pratade en stund, och hon skulle faktiskt också flytta. Fast inte från Sverige, hon skulle flytta ner till Malmö. En rätt lång väg ändå, men hon såg fram emot det rätt mycket. Kul det iallafall!
När vi hade pratat klart ringde telefonen, på skärmen stod ett nummer jag inte alls kände igen. Men jag svarade ändå.
- Hello is this Nelly? Hörde jag en bekant röst säga, men jag kunde inte sätta fingret på vem det var.
- Hi, yes it is. Who are you?
- I'm Emma in your class you know.
- Oh Emma! I couldn't think out who it was, sorry.
- Haha no problems.
- So why are you calling? Sa jag lite fundersamt.
- I just wonder if we could just hang out tomorrow? See a movie or someting?
- It would be very fun, but I can't tomorrow. My friend Liam is going to have a birthday party, so I can't. Sorry!
- Oh.. But that's no problems, it's fine. We can do it another day if you want to?
- Yeah sure I will, next week?
- Yes that would be great! Sa hon glatt.
Vi pratade rätt länge och kom in på andra samtalsämnen, Emma brukar jag, Jessica och Daisy umgås med i skolan. Men vi har aldrig träffats på fritiden, men det var dags för det nu då. Kände mig taskig som inte kunde imorgon, men Liam's födelsedag är faktiskt viktigare i detta fallet!
Tiden rusade förbi och vipps så var klockan redan halv 6, maten stod på bordet och vi började att äta. Vi pratade som vanligt om hur dagen hade varit och sedan kom vi in på lite andra samtalsämnen.
När vi sedan hade ätit upp gick jag faktiskt och la mig tidigt, jag var så otroligt trött efter denna dagen. Imorgon skulle det bli ännu en lång dag, gå upp klockan sju och sedan vara uppe hela natten. Liam's fest innebär up all night!
Förlåt för kort del, men vi har inte riktigt tid med novellen nu! Men kommentera vad ni tycker iallafall! :)
This Won't Be Easy - Del 20
Imorgon måste jag åka in till stan, jag måste köpa något till Liam. Jag ser faktiskt fram emot att hjälpa han på fredag också. Jag blev lite extra glad över att frågade just mig faktiskt.
Jag gick långsamt mot skolans entré, varför ska jag alltid vara så trött på morgonen? Det kanske beror på att jag inte kan sova, men men sånt är livet. Alla är väl trötta mitt i veckan? Jag mötte upp Daisy och Jessica innan lektionen för att sedan gå med tunga steg mot historia lektionen. Vi alla var lite trötta.
Lektionerna flöt på och jag hade börjat bli lite piggare än vad jag var imorse iallafall. Men det blir man av mina härliga kompisar. Dom går det ju inte att bli trött på direkt.
När skoldagen var slut hade jag,Daisy och Jessica bestämt att vi skulle in till stan. Jag behövde köpa en present till Liam, ikväll skulle vi kolla på när David och Chris spelade fotbollsmatch. Vi hoppade på bussen som gick in till stan, det tog knappt fem minuter. När vi väl var framme gick vi mot Jack Wills, jag hade kollat på deras hemsida igårkväll och det fanns en jättesnygg munkjacka där. Problemet var bara vilken storlek han hade, har verkligen ingen aning. Som tur var hade jag fått Harry's nummer, så jag smsade honom och snabb som han är svarade han och han tyckte jag skulle köpa L. Bättre med en för stor än en för liten liksom, sen så kan man alltid byta den.
Förlåt för dålig uppdatering, men nu dom sista dagarna på lovet har vi båda fullt upp!
Jag gick långsamt mot skolans entré, varför ska jag alltid vara så trött på morgonen? Det kanske beror på att jag inte kan sova, men men sånt är livet. Alla är väl trötta mitt i veckan? Jag mötte upp Daisy och Jessica innan lektionen för att sedan gå med tunga steg mot historia lektionen. Vi alla var lite trötta.
Lektionerna flöt på och jag hade börjat bli lite piggare än vad jag var imorse iallafall. Men det blir man av mina härliga kompisar. Dom går det ju inte att bli trött på direkt.
När skoldagen var slut hade jag,Daisy och Jessica bestämt att vi skulle in till stan. Jag behövde köpa en present till Liam, ikväll skulle vi kolla på när David och Chris spelade fotbollsmatch. Vi hoppade på bussen som gick in till stan, det tog knappt fem minuter. När vi väl var framme gick vi mot Jack Wills, jag hade kollat på deras hemsida igårkväll och det fanns en jättesnygg munkjacka där. Problemet var bara vilken storlek han hade, har verkligen ingen aning. Som tur var hade jag fått Harry's nummer, så jag smsade honom och snabb som han är svarade han och han tyckte jag skulle köpa L. Bättre med en för stor än en för liten liksom, sen så kan man alltid byta den.
Jag köpte den tröjan och jag tyckte det räckte, den var ju faktiskt rätt så dyr. Vi drog oss sedan mot ett café, vi var alla lite smått hungriga så det satt gott i magen med en baguette.
Efter att ha suttit och snackat en stund gick vi in till topshop innan vi åkte hem. Där köpte jag en klänning som jag tänkte ha på Liam's födelsedag. Den var inte jättefestlig men ändå inte för vardaglig.
Vi åkte direkt till fotbollsmatchen sen, där träffade vi några andra klasskompisar så vi satte oss bredvid dem och väntade på att matchen skulle börja. Chris och David's lag vann och under matchen blev jag verkligen sugen på att börja spela igen. Jag saknar fotbollen något enormt, då kom jag på att Liam kände ju faktiskt någon fotbollstränare. Måste påminna Liam om att ringa honom!
När jag sedan kom hem stod maten på bordet men det var bara Adam och pappa som satt där.
- Hej! Vart är mamma?
- Hej, hon fick jobba över. Hon kommer hem ikväll, sa pappa och log.
- Jaha!
- Var det en bra match? Sa Pappa.
- Ja det var det, de vann! Och jag har börjat sakna fotbollen jättemycket nu.
- Det förstår jag, men Liam kände väl någon?
- Japp, jag ska ringa honom sedan.
Efter en trevlig middag med roligt samtalsämne så gick jag upp på mitt rum och gjorde några läxor som jag helt hade glömt av. När äntligen läxorna var klara så smsade jag Liam "Can I call you? :)" Efter en stund svarade han "Yeah sure :D" Jag knappade in Liam's nummer och efter ett par signaler svarade en glad Liam.
- Hello!
- Hi Liam, how are you?
- I'm fine thanks, how about you?
- I'm absolutely fine! Sa jag.
- Have you talk with your friend, about the football team?
- Yes I did it earlier actually, and the team needs you!
- Oh they do? That's great, sa jag och log stort även fast han inte såg mitt leende.
- Yes, he is coming to my party so you two can talk then if that's okey?
- Yeah sure, but it's late now. Need some sleep!
- Yes me too, see you on friday then?
- Yes! Bye
- Bye, hörde jag Liam säga sedan la jag på luren
Jag la mig sedan i sängen för att försöka sova, men det ända jag tänkte var på hur jag ska säga till Liam att jag tycker om honom. Kanske jag ska göra det på hans födelsedag? En bra present liksom, men tänk om han inte enns gillar mig. Eller jo det känns ju så,men liksom tänk om!
Men en del per dag är väl inte så dåligt ändå? ;)
